Riksdagsmandaten är fastställda men regeringsbildningen pågår. Oavsett vilken regering som till slut tillträder är uppgiften tydlig: Sverige behöver högre tillväxt och bättre förutsättningar för företag att investera och växa.
Det finns också politiska förutsättningar för det. Flera riksdagspartier har gått till val på snabbare tillstånd, investeringar i energi och infrastruktur, stärkt forskning och innovation och bättre villkor för svensk industri. Många vill också öka takten i klimatomställningen. Vägen dit skiljer sig, men utgångspunkten är gemensam: Sverige behöver stärka sin förmåga att konkurrera om investeringar, företag och kompetens.
Sverige har mycket att bygga på: världsledande företag, starka forskningsmiljöer, fossilfri elproduktion och en industri långt framme i teknikutvecklingen. Samtidigt hårdnar den globala konkurrensen. USA och Kina satsar stora resurser på den egna industrin och Europa söker vägar att förena klimatomställning, säkerhet och konkurrenskraft.
Sverige konkurrerar dagligen om nya fabriker, forskningsmiljöer och huvudkontor. Företagen behöver kompetens, energi och infrastruktur – och ett effektivt myndighetssverige som snabbt kan fatta beslut och möjliggöra investeringar.
Nästa regering bör höja tempot. Sätt mätbara mål för kortare tillståndstider och minskade regelkostnader och följ upp myndigheterna mot dem. Elproduktion och elnät behöver byggas ut i takt med industrins behov. Den beslutade nationella infrastrukturplanen behöver genomföras med högt tempo och god kostnadskontroll, samtidigt som framtida infrastrukturinvesteringar bereds i en parlamentarisk infrastrukturberedning.
Kompetensförsörjningen hör hemma i samma investeringsagenda. Dimensionera fler utbildningar efter arbetsmarknadens behov, bygg ut yrkesutbildningen inom bristyrken och förbättra möjligheterna till utbildning mitt i arbetslivet. Sverige behöver samtidigt bli bättre på att attrahera och behålla internationell kompetens. Konkurrensen om investeringar är också en konkurrens om människor.
Klimatomställningen är också en konkurrenskraftsfråga. Svenska företag ligger långt framme inom elektrifiering, material, fordon, energi och avancerad tillverkning. Staten bör i större utsträckning dela risk i strategiska investeringar inom bland annat ny teknik och energi, för att få fler investeringar att genomföras och skalas upp i Sverige. Det stärker både svensk beredskap och svenska företags exportmöjligheter.
Sverige investerar stora resurser i forskning. Nästa steg är större ekonomisk utväxling genom innovation, kommersialisering och växande företag.
Sverige behöver bättre villkor för att forskning ska bli företag, investeringar och produktion. Säkra långsiktiga forsknings- och innovationsmiljöer, konkurrenskraftiga FoU-incitament och bättre tillgång till kapital för att skala upp innovationer i Sverige.
Sverige är en liten, exportberoende ekonomi. Vår styrka ligger i öppenhet, innovation och förmågan att utveckla och använda ny teknik. Sverige behöver därför driva på för en starkare europeisk inre marknad, fler frihandelsavtal och ett EU där konkurrenskraft väger tungt när nya regler utformas.
Västsveriges betydelse är stor. Bara Västra Götaland står för nära en fjärdedel av Sveriges varuexport och är landets största exportregion. Här finns några av Sveriges starkaste industrikluster och stora investeringar i elektrifiering, energi och avancerad produktion.
Nästa regering har möjlighet att göra mandatperioden till en reformperiod för svensk tillväxt. Inom energi och infrastruktur, där investeringarna sträcker sig över flera mandatperioder, behövs långsiktiga spelregler för stora investeringsbeslut.
Målet är tydligt: Sverige ska vara ett av Europas bästa länder för att investera, utveckla företag och skapa framtidens jobb. Nu behöver Sverige växla upp.
Charlotte Ljunggren, vd, Västsvenska Handelskammaren