Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Någon gång mot slutet av 300-talet f Kr seglade en handelsman vid namn Zenon från Citium på Cypern iväg mot Aten. Hans skepp förliste och alla varor gick förlorade i havet. Efter att ändå ha lyckats ta sig till sitt mål ska han senare i en atensk bokhandel stött på Xenofons skildring av Sokrates i hans ”Memorabilia”. Särskilt ska han ha drabbats av hur Sokrates formulerade valet mellan ett liv i njutningar och ett liv av duglighet och rättrådighet.
Det blev början på hans eget sökande efter en filosofisk livshållning. Till att börja med studerade han med både cyniker, platoniker och aristoteliker. Men efter hand kom han att utveckla sin egen undervisning. Han föreläste i en pelargång, i utkanten av Atens stora agora. De som följde honom kallades först zenonier. Men från det grekiska ordet för pelargång – stoa – kom gruppen så småningom att få sitt mer kända namn: stoikerna.