ANALYS
TERESE CRISTIANSSON
Hur ska det gå för Irak denna gång?
・Uppdaterad:
De sista amerikanska militärerna har lämnat Irak.
Ett historiskt ögonblick där Irak nu ska klara sig på egen hand – i en lika historiskt spänd situation i Mellanöstern.
I mer än två decennier har USA haft mer eller mindre många soldater i Irak. Deras närvaro har präglat det oljetäta landets nutidshistoria. I blod för en del, i guld för andra.
Idag är det känt att den officiella förklaringen till invasionen av Irak 2003, att förstöra massförstörelsevapen, var ett hjärnspöke. Varken före eller efter fanns det bevis för dess existens.
Trots detta fanns en enorm lättnad bland en del irakier att diktatorn Saddam Hussein och hans familj försvann efter decennier av hårt styre. Jag mötte själv en kvinna i Bagdad som varit utsatt för deras sadistiska sida. Att hon klarade sig levande var ett under och ärren var många. För den kurdiska befolkningen i norra Irak som varit utsatt för grymma krigsbrott av Saddam Hussein, ledde det till att de fick ett självstyre som länge varit bland det stabilaste som finns i regionen.
Sekteristiskt våld och korruption
Men USA skapade också många nya problem. Utan att ta hänsyn till den irakiska kulturen försökte de detaljstyra återuppbyggnaden av landet. Det ledde till ett fruktansvärt sekteristiskt våld och djup korruption som landet tampas med än idag.
När USA ”lämnade” första gången 2011 var inte Irak redo att sköta svåra säkerhetsfrågor på egen hand. Det blev tydligt 2014 när de bad USA att skicka tillbaka trupper för att ta upp striden mot Islamiska staten. Terrorsekten hade då tagit kontroll över stora delar av Irak och Syrien.
Regionen i gungning
Frågan är förstås hur det går denna gång? Hela regionen är i gungning på grund av Irankriget. De kurdiska delarna har varit utsatta för många iranska attacker och oroar sig för hur de ska klara sig utan det amerikanska luftvärnssystemet. Det finns också stor oro att Islamiska staten ska få utrymme att komma tillbaka igen, när det inte finns amerikansk underrättelse och flygunderstöd. Ytterligare en farhåga är att det sekteristiska våldet mellan sunni och shia ska få fart igen, vilket skulle slå hårt mot folket.
Irakiska representanter säger att de är redo denna gång, men det återstår att se.
Ur ett amerikanskt perspektiv måste den största farhågan vara att Iran försöker göra Irak till en ledstat eller åtminstone utnyttjar landet för att komma runt sanktioner, samt transportera olja och vapen. Det är inte alls omöjligt.
Men som en vän i Bagdad sa i morse: Vi måste få chansen att visa hur vi vill styra Irak själva.