Nu har Epsteinpaniken i den norska makteliten fått ett ansikte.
Børge Brende, 61, tidigare ledare för Världsekonomiskt forum, växlar mellan ångerfullhet och irritation i Stortingets utfrågning.
Nu har Epsteinpaniken i den norska makteliten fått ett ansikte.
Børge Brende, 61, tidigare ledare för Världsekonomiskt forum, växlar mellan ångerfullhet och irritation i Stortingets utfrågning.
Hösten 2018 chattade Børge Brende med finansmannen Jeffrey Epstein om att ersätta FN med Världsekonomiskt forum. Nu sitter den tidigare Davosledaren i ett nervigt förhör i Stortingets konstitutionsutskott och avfärdar konversationen om en ny global arkitektur som dumheter.
– Det faller på sin egen orimlighet, säger han.
Problemet är att han lade tid på trams med världens mest kända sexualbrottsling. Miljardären Epstein dömdes redan 2008 för att ha köpt sex av en minderårig. Han dog i ett häkte i New York i augusti 2019, anklagad för sexhandel med unga flickor.
Børge Brende, tidigare norsk utrikesminister och fram till februari i år chef för Världsekonomiskt forum, blir ansiktet för krisen i Norges maktelit. Han är den enda som deltar i Stortingets utfrågning av huvudpersonerna i skandalen.
Han inleder sitt anförande med att slå fast att han aldrig träffade Epstein under åren som utrikesminister. Han säger att han tar starkt avstånd från finansmannens handlingar och att han känner medkänsla med offren för övergreppen. Han ångrar också att han for med osanning när han fick frågor om Epstein från journalister förra hösten. Han var rädd för att kontakten ”skulle tolkas som något mer än den var”.
Den krishanteringen slog snett.
Norge brukar utmålas som ett litet land, där alla känner alla och där samhörigheten över partigränserna är stor. Efter Epsteinskandalen tvingas norrmännen granska om vänskaperna gått för långt. Anklagelserna mot utrikesförvaltningen gäller det som kallas ukultur på norska – en osund kultur, ett ruttet system.
De tidigare toppdiplomaterna Terje Rød-Larsen och Mona Juul blir symbolerna. De var arkitekterna bakom Osloavtalet hösten 1993, som var det första direkta fredsavtalet mellan Israel och den palestinska befrielseorganisationen PLO. Deras insatser var avgörande för att etablera Norge som humanitär stormakt.
Epsteindokument som släpptes i vintras visade att Juul och Rød-Larsen hade en nära vänskap med den sexdömde finansmannen. Makarnas barn var förmånstagare i Epsteins testamente. Avslöjandena har väckt frågor om lån, donationer, bostadsaffärer och visum till unga ryska kvinnor via Rød-Larsens tankesmedja IPI (International Peace Institute). Ekobrottsmyndigheten Økokrim har inlett korruptionsutredningar. En oberoende granskningskommission ska gå till botten med skandalen inom makteliten.
Utfrågningarna i Stortingets konstitutionsutskott kretsar kring Norges stöd till IPI. Børge Brende, chef på UD 2013–2017, delar ansvaret med flera av Norges tyngsta politiker. Statsminister Jonas Gahr Støre var utrikesminister för Arbeiderpartiet mellan 2005 och 2012. Nya Høyreledaren Ine Eriksen Søreide ledde UD 2017–2021.
I konstitutionsutskottet avlöser toppolitikerna varandra med samma budskap. De avfärdar kategoriskt anklagelser om vänskapskorruption eller brister i tillsyn. De slår fast att det rådde bred politisk enighet om stödet till IPI.
Brende blir märkbart sur när han även får frågor om Norges bidrag till Världsekonomiskt forum. Till slut griper Fremskrittspolitikern och stortingsledamoten Per-Willy Amundsen in och påminner om allvaret i granskningen.
Men rundgången i vittnesmålen blir ett bevis på grundproblemet med det utrikespolitiska komplexet i Norge. Allt framstår som en enda gegga av djupa vänskaper och ytliga bekantskaper, stort allvar och billiga skämt.
I dag vet vi att Brende höll kontakt med Epstein via sms, e-post och middagar. Vi vet att Osloavtalets arkitekt Terje Rød-Larsen var på plats – liksom Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Det gör det svårare att avfärda diskussioner om världsordningen som trams.