Det är en övertygelse den ryska presidenten haft sedan länge. Redan 2008 försökte han övertyga USA:s dåvarande president George W Bush att ”Ukraina är inte ens ett riktigt land”.
I Putins värld är ukrainska inte ett eget språk, utan en rysk dialekt. Ukraina är för honom en historisk och central del av det ryska imperiet.
Den tjeckiske författaren Milan Kundera har skrivit att den som vill likvidera ett folk först måste radera ut dess minnen. Förstöra dess böcker, dess kultur, dess historia.
Det är en ny front som Vladimir Putin och Ryssland verkar ha öppnat i år, och speciellt under de senaste månaderna.
För det är inte bara energiinfrastruktur, industrier och bensinstationer som är måltavlor för ryska attacker. Det är också mål där det inte finns några egentliga kopplingar alls till krigföringen.
Men mål som har desto mer med landets kultur och historia att göra. Unesco-skyddade kyrkor och katedraler i Kiev har exempelvis attackerats.
Det har också böcker. Massor av ukrainska böcker. Dit hör Ranok Publishing, ett av landets största förlag för utgivning av barnböcker.
Åtta miljoner böcker förstördes vid en attack mot Ranoks lagerlokal under sensommaren. Attacken ägde rum när förlaget som mest förberedde distributionen av 620 000 nya textböcker inför det kommande läsåret.
Allt försvann i lågorna. Och det var långt ifrån den enda attacken i sitt slag.
Minst sju lagerlokaler för böcker och fyra distributionscentra har bombats sönder. Landets största bokmarknad i Kiev har också angripits. 15 miljoner nya böcker har förstörts, halva den årliga bokproduktionen i Ukraina.
– Ryssland anser att böcker är mer farliga än militär utrustning, säger Viktor Kruglov, VD för Ranok Publishing till New York Times.
– De avsiktligt skadar och försöker radera ut allt som har med ukrainsk kultur att göra.
Det är inte bara böcker som attackerats. Samma kväll som Uspenskij-katedralen – den finns med på Unescos världsarvslista – träffades i en drönarattack i juni, så bombades även en lokal där tre miljoner kostymer från den ukrainska filmindustrin förvarades. Allt förintades i lågorna.
Senast nu i veckan slog en jetdrönare in i Ukrainas vetenskapsakademi, en historisk byggnad i centrala Kiev. Attacken ägde rum på dagtid – något som blivit allt vanligare – och två personer som arbetade i byggnaden dödades.
Det riskerar att bli värre. Enligt tidningen The Economist har Putin inlett en intensifierad kampanj mot Kiev med bombningar, sabotage och försök att sprida politiskt kaos.
– Putin har beordrat attack mot allt. De vill att folk ska vara rädda när de går till matbutiken, säger en högt uppsatt källa till tidningen.
Putin visar i de områden som ockuperas av Ryssland vad som väntar resten av Ukraina ifall Moskva skulle vinna detta krig.
Den ukrainska kulturen och historien raderas ut där. Undervisningen i skolorna sker på ryska, ukrainska har helt försvunnit från schemat. Eleverna lär sig i stället att området de vuxit upp i egentligen alltid varit en del av Ryssland.
Detta är egentligen inget nytt för ukrainarna. Rysslands tsar Alexander II förbjöd exempelvis 1876 all publicering av böcker på ukrainska.
”Inte heller denna ryska tsar lär lyckas”
Så sent som under Leonid Brezjnevs styre på 1970-talet då Ukraina var en del av Sovjetunionen, inleddes en kampanj där all undervisning i skolorna skulle ske på ryska och böcker som fokuserade på ukrainsk självständighet förbjöds.
Men ukrainarna försvann förstås inte. År 1991 utropade de den självständiga stat som Ryssland år 2014 inledde sitt krig emot.
Putin kan inte förbjuda ukrainska att talas i Kiev, men han tror tydligen att han ska kunna bomba sönder dess böcker och minnen. Inte heller denna ryska tsar lär lyckas.