Efter pandemin, fram till slutet av förra året, stagnerade den tyska ekonomin. Industrin pressades av en energikris efter Rysslands invasion av Ukraina, ökad konkurrens från Kina, ett osäkert geopolitiskt landskap och försiktiga hushåll. Det har drabbat ekonomin hårt. När konflikten i Mellanöstern slog till i våras var det många som trodde att Tyskland, med sitt stora beroende av fossila bränslen, skulle hamna i en ny energikris.
Trots allt – tillväxten växlar upp i år. Farhågorna visade sig onödigt negativa. De nedrevideringar av den tyska tillväxten som vi gjorde i början av året har i stället följts av upprevideringar under sommaren.
Vår nuvarande prognos på strax under 1 procent tillväxt i år kan bli ännu högre. Första halvåret har varit starkare än väntat och BNP har ökat tre kvartal i rad. Inte ens sommarens torka, med rekordlåga vattennivåer i den viktiga transportleden Rhen, ser ut att dämpa tillväxten i närtid. Indikatorer som inköpschefsindex och företagsbarometern ifo visar också på successiva förbättringar när det gäller företagens uppfattning om den ekonomiska aktiviteten.
Tillväxten under första halvåret har främst drivits av exporten som ökat när företag har velat fylla på sina lager till följd av ökad oro för att konflikten i Mellanöstern skulle ge upphov till leveransstörningar. Det finns förstås en risk att exporten kan komma att reverseras under kommande kvartal. En annan risk är de idag låga naturgaslagren som kan bli ett problem kommande vinter vilket redan nu återspeglas i höga naturgaspriser som i sin tur kan dämpa produktionen och öka inflationen.
De stora satsningarna på investeringar inom infrastruktur och klimat (motsvarande 500 miljarder euro över 12 år) och ökade försvarssatsningar som Förbundskansler Friedrich Merz koalitionsregering beslutade om 2025 kommer att innebära en viss tillväxtimpuls. Osäkerheten är dock stor och det gäller att pengarna inte tränger undan andra, redan planerade, satsningar.
Flera faktorer kvarstår som riskerar att hålla tillbaka den långsiktiga tillväxten (på strax under 0,5 procent), främst den låga produktivitetstillväxten (0,3 procent per år mellan 2020 och 2024, från 1 procent årligen under 2010-talet enligt det tyska forskningsinstitutet IW) och en åldrande befolkning. Industrin behöver se över sina affärsmodeller och få ner det höga kostnadsläget. Energiomställningen är också nödvändig. Med ett tidigare stort ryskt naturgasberoende är det extra angeläget för Tyskland att hitta nya energilösningar som minskar beroendet, inte bara av Ryssland utan också av Kina.
Förbundskansler Merz möter rekordlåga förtroendesiffror. Reformerna går för långsamt enligt företagen, delvis för att samarbetet mellan Merz egna parti, Kristdemokraterna CDU/ systerpartiet CSU och Socialdemokraterna kantas av svårigheter, främst inom frågor som rör pensioner och budgetfrågor. Trycket på Merz att genomföra reformer är stort, inte minst efter de senaste valförlusterna för CDU i delstatsvalen i Sachsen-Anhalt, Mecklenburg-Vorpommern och Berlin. Enligt en undersökning från Forschungsgruppe Wahlen från september anser 79 procent att Merz gör ett ganska dåligt jobb medan endast 17 procent talar om en bra insats.
Även inom det egna partiet är trycket på Merz stort. En naturlig efterträdare saknas dock och Merz är samtidigt tydlig med att han vill fortsätta med sin reformagenda inom skatte-, pensions- och hälsosystemet. Det finns risk för en politisk stökig höst.
Ökat stöd för ytterkantspartier till både vänster och höger speglar till stor del väljarnas ökade missnöje med ekonomin. Ett fortsatt ekonomiskt uppsving skulle kunna mildra trycket på Merz.
Europa, och inte minst Sverige, behöver ett starkt Tyskland. Tysklands ekonomi utgör nästan 25 procent av EU:s BNP. Tyskland är Sveriges viktigaste exportmarknad, ca 10 procent av svensk varuexport går till Tyskland. Går det bra för Tyskland gynnas svensk industri. Det gäller därför för svenska företag att hänga med i den tyska återhämtningen och vara beredda på de omställningar som den tyska ekonomin har framför sig. Inte minst inom områden som försvar, energi och digitalisering – områden där Sverige sticker ut.
Pia Fromlet, Fil Dr., makroekonom på SEB