INSÄNDARE. Som förste västeuropeiska statsman tog den franske presidenten François Mitterrand redan 1984 in kommunister i regeringen. Frankrike överlevde och president Mitterrand slog rekord i maktinnehav, skriver det tidigare S-statsrådet Pierre Schori.
Väljarna röstade bort Tidö, men segrarna började genast bråka inbördes. Inför denna märkliga situation går mina tankar söderut, där politik tas på blodigt allvar och partier tvingas ta sitt ansvar.
Ett föredömligt exempel är François Mitterrand för 45 år sedan. Han var då socialistpartiets ledare i det franska presidentvalet 1981, och mycket stod på spel. Hans parti hade aldrig tidigare innehaft den höga och inflytelserika posten.
Då, mitt i valkampanjen, den 16 mars 1981, i en debatt mot sin motståndare Valéry Giscard d'Estaing, i tv-programmet ”Cartes sur table”, fick han frågan om han var för dödsstraffet. Bakgrunden var ett antal bestialiska mord, bland annat mot en polis, något som hade väckt ett landsomfattande raseri. Fem män satt just då i dödscell i väntan på giljotinen.
Mitterrand förklarade då att han var mot dödsstraffet och att han grundade sin ståndpunkt på djupt personliga, etiska och humanistiska övertygelser. Trots att han visste att en majoritet av den franska allmänheten var för. Och efter valsegern i maj avskaffades dödsstraffet fem månader senare.
Under sin presidenttid stod Mitterrand för en annan lika modig som framgångsrik politisk positionering. Som förste västeuropeiska statsman tog han in kommunister i regeringen, fyra stycken (fram till 1984). François Mitterrand et les communistes – Institut François Mitterrand
Detta var alltså för 45 år sedan. Frankrike överlevde. Och president Mitterrand slog rekord i maktinnehav: 1981–1995.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare