Bland förstagångsväljarna blev Moderaterna största parti för tredje valet i rad. Nästan var tredje väljare i åldern 18–21 lade sin röst där, enligt SVT:s vallokalsundersökning.
S blev näst största parti, men får bara var femte röst. V samlade 13 procent och L hamnade under spärren. Övriga partier hade ungefär samma nivåer som hos hela väljarkåren.
Bland väljare i åldern 22–30 år överensstämmer siffrorna med hela väljarkåren förutom att S går sämre, medan M och V går bättre. Det verkar alltså vara en radikalisering på vänsterhalvan. Ungefär 5 procentenheter som hos hela väljarkåren är S-röster hamnar bland dessa unga väljare i stället hos V. Men någon vänstervåg kan det inte kallas med tanke på hur starkt M går.
Förstagångsväljarna står därmed för en av valets överraskningar. Bara en vecka före valdagen pekade en mätning från SVT/Verian på en tydlig vänstersväng hos unga väljare, även bland de tidigare så högerlutande unga männen.
”Det är ett krasst budskap.”
Douglas Thor är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Med över 35.000 medlemmar – det högsta antalet sedan 1980-talets högervåg – är det enligt egen uppgift Sveriges största politiska ungdomsförbund. Bara under valrörelsen säger man sig ha värvat 10.000 nya medlemmar. Thor och hans medlemmar har besökt hundratals skolor, och därifrån har han ett bestämt svar på vad framgången beror på.
Han kallar det rättvisebudskapet. Med detta avser han att det ska löna sig att anstränga sig. Den som arbetar ska belönas. Att försöka undvika arbete ska inte göra det. Den som sköter sig ska kunna känna trygghet. Om man är kriminell ska man inte göra det. Den som vill komma till Sverige för att göra rätt för sig ska välkomnas. Vill man inte det ska man inte vara här.
Det är ett krasst budskap som Thor alltså menar har gått hem. Ståndpunkterna bekräftas framför allt hos unga män i de nationella SOM-undersökningar som Göteborgs universitet genomför varje år. Enligt dessa är unga (16–24 år) i dag överlag något mer höger än vänster, framför allt drivet av att unga män är det.
Kanske handlar det om en nyindividualism. De unga har betydligt lägre tillit till andra människor än befolkningen i stort. 57 procent av svenskarna är ”höglitare”, men bara 38 procent bland de unga.
Klyftan har långsamt vuxit sedan millennieskiftet. Om det finns en utbredd känsla att andra inte gör rätt för sig, så är det en grogrund för att ställa högre krav. Men intressant nog är det framför allt unga kvinnor som känner lägre tillit, och de är alltså inte i lika stor utsträckning höger.
Ett uttryck för individualismen kan också vara fokuset på ekonomi. För Di:s läsare kan det vara intressant att notera att unga är nästan dubbelt så oroliga för ökande inflation som svenskarna i snitt. Men också att både unga kvinnor och män handlar med aktier i högre utsträckning än resten av befolkningen, och mer än någonsin tidigare.
Samtidigt är ungas intresse för politik lägre än hos befolkningen i övrigt. Gretagenerationens småsyskon – i alla fall småbröderna – är också betydligt mindre intresserade av miljöfrågor än övriga befolkningen. Över huvud taget verkar de mindre bekymrade. 72 procent av svenskarna är mycket oroade för organiserad brottslighet, men bara 53 procent av de unga. 61 procent är mycket oroade för situationen i Ryssland, men bara 32 procent av de unga.
Partierna vill förstås gärna vinna förstagångsväljarna. Människor hittar enligt statsvetenskapen sin ideologiska hemvist runt 14–15-årsåldern och stannar sedan oftast där. Då innebär starka siffror hos förstagångsväljarna att ett parti ligger i linje med framtiden.
Men gäller det sambandet verkligen? Moderaternas framgångar bland förstagångsväljarna 2018 och 2022 reflekteras inte när de nu har blivit äldre. I årets val fanns de i gruppen 22–30 år och där var S och M jämnstora. Varför tappar M många av dessa väljare ju äldre de blir?
Douglas Thor tror att det dels kan bero på att högskolesystemet socialiserar ungdomarna in i ett mer vänsterinriktat tänkande, dels att nästa livsfas av barnafödande och familjeansvar får dem att i större utsträckning bli välfärdskramare.
Men det är ingen naturlag. Samtidigt som alla partier gör klokt i att överväga hur de ska nå fram till förstagångsväljarna över huvud taget, borde Moderaterna fundera på hur de ska bli bättre på att behålla dem.