I april i år fick EU sin första kommersiella robottaxitjänst. Den finns i Zagreb. Samtidigt håller Waymo på att etablera sig i London och München. Europa är dock på efterkälken. Förarlösa taxibilar finns redan i ett tiotal amerikanska storstadsområden och i ett tjugotal kinesiska städer.
Sverige står fortfarande och stampar. Vi var bland de första länderna i Europa att tillåta försöksverksamhet med automatiserade fordon 2017. Men medan tekniken har mognat har det svenska regelverket stått stilla.
Svenska företag som Zenseact, Scania och Einride är med och utvecklar tekniken. Men den får inte användas här. Givet att den svenska trafikpolitiken utgår från Nollvisionen – Sveriges långsiktiga mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken – borde Transportstyrelsen och Trafikutskottet entusiastiskt välkomna självkörande fordon. På svenska vägar dog 213 personer under 2024. Av dödsfallen var 48 alkohol- eller narkotikarelaterade.
”Ju fler självkörande bilar, desto färre dör i trafiken.”
En självkörande bil kan inte bli trött, berusad eller distraherad av sin telefon. Den tar inte heller onödiga risker och brister som upptäcks kan åtgärdas i alla bilar med en uppdatering. Resultatet är att självkörande bilar från Waymo orsakar 88 procent färre egendomsskador och 92 procent färre personskador jämfört med mänskliga förare i samma områden. Ju fler självkörande bilar, desto färre dör i trafiken.
Ibland får man höra att Sverige bör invänta gemensamma EU-regler för självkörande bilar. Det stämmer inte. Det är nationell rätt som avgör var och hur olika fordon får köras, och det är där Sverige står stilla. Att flera andra länder har, eller är på väg att få, robottaxitjänster visar att det inte är EU som står i vägen.
I vår rapport ”Vem är det som kör, egentligen?” behandlas fem förändringar som Sverige bör göra.
1. Ersätt försöksförordningen
Förordningen om försöksverksamhet med automatiserade fordon tillåter bara enstaka fordon under begränsad tid. Det finns ingen väg från försök till reguljär drift. En operatör som vill starta en robottaxitjänst i Sverige kan alltså inte få ett permanent tillstånd, oavsett hur säker tekniken är. Förordningen är beslutad av regeringen och kan ersättas av regeringen. Promemorior och remisser har skickats fram och tillbaka i åratal, men något beslut har aldrig tagits.
2. Låt bilarna ta körkort
Om ett självkörande system är minst lika säkert som en kompetent mänsklig förare, då bör det ha möjlighet att ta körkort. Sverige behöver ackrediterade organ som kan genomföra sådana körkortsprov.
System som klarar provet bör ges tillstånd att köra inom ett definierat område, på villkor som är kända i förväg. Visar det sig att systemet har brister i vissa situationer, bör man kunna dra in körkortet och ge systemet körförbud till dess att tillverkaren kan visa att bristen är åtgärdad.
3. Lös ansvarsfrågan efter fransk modell
Ansvarsfrågan framställs ofta som olöslig. Men faktum är att svensk trafiklagstiftning redan är väl anpassad för att hantera det juridiska. Trafikskadelagen knyter ersättningen till fordonets försäkring, inte till en förare. Den som skadas i trafiken får ersättning oavsett vem eller vad som körde.
Vissa förändringar krävs för att flytta det straffrättsliga ansvaret från mänskliga förare till den som konstruerar och driver systemet, med ägaren ansvarig för underhållet.
4. Flytta beslutet om driftsområden till staten
Enligt den nuvarande försöksförordningen är det Transportstyrelsen som beviljar tillstånd, men kommunerna har i praktiken veto mot att släppa fram de nya fordonen på sina vägar. Stockholm, Uppsala och Karlstad har alla sagt nej till tester, helt utan att hänvisa till att tekniken skulle vara farlig. I stället hänvisar de till vägarbeten, arbetsbelastning och pågående projekt. I Nacka försökte oppositionen till och med stoppa ett tillstånd med argumentet att det vore olämpligt att ”samarbeta med Tesla under pågående arbetsmarknadskonflikt”.
Lika lite som kommuner har rätt att förbjuda enskilda bilmodeller bör de ha rätt att lägga sig i vem eller vad som sitter bakom ratten.
5. Erkänn andra EU-länders godkännanden
Transportstyrelsen kan på egen hand erkänna typgodkännanden som meddelats i andra medlemsstater. I april godkände Nederländerna Teslas avancerade förarstöd Full Self- Driving (Supervised). Litauen, Estland, Danmark och Belgien har alla valt att erkänna det nederländska beslutet och har därmed tillåtit en form av självkörande fordon i sina länder. Sverige bör göra detsamma, helst i går.
Det är lätt att skylla på Bryssel, men Bryssel hindrar oss inte. Det är Sverige som har stått stilla sedan 2017. Utan att svenska politiker tar tag i ratten och styr mot ett rimligt regelverk kommer det svenska folket aldrig att få möjligheten att luta sig tillbaka i baksätet och låta bilen köra.
Rutger Brattström, programansvarig för internationell marknadsekonomi, Timbro
Lowe Lundin, policyexpert och rapportförfattare