På torsdag höjs bensinpriset med en krona, dieseln med 40 öre. Det är den första återställaren av drivmedelsskatterna.
Senare i år väntas en än större smäll.
TT
Text
Det är läge att fylla tanken före den 1 oktober. Vid månadsskiftet höjs skatten på bensin med 1,03 kronor litern inklusive moms. Dieseln blir samtidigt 40 öre dyrare.
Orsaken är att den av regeringen i våras tillfälligt sänkta skatten på fossila bränslen upphör.
Den 1 december händer förmodligen samma sak igen, när den tillfälliga koldioxidskatten återgår till tidigare nivåer. Då väntas priset på både diesel och bensin stiga 3 kronor litern.
Parallellt ligger deglobala energipriserna på rejält förhöjda nivåer. Lägg på en allt svagare krona som gör importen dyrare, kan dieselpriset nå 28-29 kronor litern framåt jul.
Hur agerar då kunderna, tankar de mindre om skatterna höjs eller tvärtom när skatten sänktes i somras? Effekten är inte helt enkel att se, enligt Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor och skatter på Drivkraft Sverige.
”Det är så många andra orsaker som också spelar in. Till exempel världsmarknadspriserna just då som kan förstärka eller motverka”, säger han.
Volymerna av såld bensin och diesel gick upp tydligt i juli, efter den större skattesänkningen på 3 kronor litern den 1 juli. Flera faktorer kan ha spelat in, hur folk semestrar till exempel.
”Men kan också handla om grannlandstankning”, säger Viktor Gunnarsson som pekar på att Sverige har Västeuropas billigaste bränslepriser.
Vad kan då tänkas hända den 1 december? ”Om den här teorin kring juni-juli skulle stämma skulle det väl kanske vara så att volymerna blir onormalt höga i november och går tillbaka något i december”, säger han.
Bilisternas känslighet för prisförändringarna har dock visat sig vara relativt begränsade.
”Det är svårt att ändra i det kortsiktiga beteendet hur man kör sin bil, utan det är mer på lite längre tid man kan göra det”, säger Viktor Gunnarsson.
”Vi såg ingen direkt påverkan på vår försäljning när skatterna på drivmedel sänktes och förväntar oss heller ingen stor påverkan på våra sålda drivmedelsvolymer då skatten höjs”, hälsar OKQ8:s pressavdelning i ett mejlsvar.
Innehåll från HjärnfondenAnnons
Därför är aktiegåvor viktiga för framtidens hjärnforskning
Hjärnforskningen rör sig snabbt framåt. Nya diagnosmetoder och bättre behandlingar gör redan skillnad – men varje framsteg kräver långsiktig finansiering. Genom att skänka värdepapper direkt till Hjärnfonden kan hela gåvans värde gå till forskningen, utan kapitalvinstskatt.
För många som äger aktier och vill bidra till forskning finns en möjlighet som fortfarande är relativt okänd. I stället för att sälja värdepapper, betala skatt på vinsten och därefter skänka pengar, kan värdepapperen överföras direkt till Hjärnfonden. Eftersom Hjärnfonden är skattebefriad kan hela gåvans värde användas till hjärnforskning.
– Om man ger värdepapper till oss kan vi sedan sälja dem utan att behöva betala någon kapitalvinstskatt. På så vis blir gåvan större och mer pengar kommer forskningen till godo, säger Joakim Ramsberg, Hjärnfondens chef för forskning och samhälle.
Det går också att skänka sin aktieutdelning. Även då går mer av värdet till forskningen, eftersom utdelningen kan ges direkt till Hjärnfonden utan att beskattas hos givaren.
– En aktiegåva är en investering i framtida forskningsframsteg, som kommer att komma många människor till del, säger Joakim Ramsberg.
Mer forskning behövs om hjärnans sjukdomar
Hjärnans sjukdomar, skador och diagnoser berör de flesta av oss, direkt eller genom någon nära. Stroke, demenssjukdomar, migrän, depression, ALS, adhd och autism är några exempel.
Samtidigt utvecklar forskare nya metoder för tidigare diagnos, bättre behandlingar och fördjupad förståelse av hjärnans sjukdomar. Men forskning tar tid och kräver långsiktig finansiering.
Tack vare gåvor från privatpersoner kan Hjärnfonden finansiera viktiga forskningsprojekt inom hjärnans område.
Alzheimerforskningen går snabbt framåt
Ett av de områden där svenska forskare är världsledande är alzheimerforskningen.
– Det finns så många lovande spår, därför behöver vi den här forskningen mer än någonsin. Målet att kunna bota alzheimer, eller göra den till en kronisk sjukdom som man kan medicinera mot, är inte längre orealistiskt, konstaterar Joakim Ramsberg.
En av de svenska forskare som arbetar inom området är Michael Schöll, professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet.
Flera tusen personer deltar i den femåriga studie som han leder sedan 2024. Studien har som mål att ta fram enkla och kostnadseffektiva metoder för tidig upptäckt av alzheimer, något som är avgörande för effektiv behandling med de läkemedel som nyligen godkänts inom EU och de nya mediciner som är på väg.
Alzheimerrelaterade förändringar kan börja utvecklas upp till 20 år innan diagnosen ställs. Samtidigt får många patienter sin diagnos i primärvården, medan mer träffsäkra metoder som prov på ryggmärgsvätska och hjärnscanning främst används på specialistmottagningar.
I Michael Schölls studie använder forskarna ett vanligt blodprov för att mäta biomarkörer och med god säkerhet upptäcka alzheimerrelaterade förändringar hos patienten.
– Vi kan ännu inte säga om en person har en förhöjd risk för att utveckla alzheimer, men det utvecklas nya biomarkörer hela tiden, förklarar Michael Schöll.
Som komplement till blodproven testar deltagarna sin egen kognitiva förmåga via en app.
– Vår forskning betalas uteslutande med externa medel och det är extremt viktigt att det finns kontinuitet i finansieringen. För oss betyder därför bidragen från Hjärnfonden allt, konstaterar Michael Schöll.
Gåvor gör fler forskningssteg möjliga
Michael Schölls studie är ett av flera forskningsprojekt som får finansiering från Hjärnfonden. För forskarna kan långsiktigt stöd vara avgörande för att pröva nya metoder, följa deltagare över tid och utveckla lovande resultat vidare.
– Forskningen står i ett väldigt intressant läge. Nya metoder, nya behandlingar och ny kunskap gör att vi kan se möjligheter som inte fanns tidigare. Men för att forskningen ska fortsätta framåt krävs långsiktig finansiering, säger Joakim Ramsberg.
En aktiegåva kan därför bli en konkret investering i nästa forskningsframsteg. Ett sätt att låta ett värde som byggts upp över tid bidra till forskning som kan förändra människors liv.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hjärnfonden och ej en artikel av Dagens industri