En statlig utredning ger Bromma flygplats sju år till. Om den då inte kan visa att den behövs för samhällets bästa kan en nedläggning bli nästa steg. Samtidigt vill utredaren Anders Flanking förstatliga åtta kommunala flygplatser.
Pontus Herin
Text
Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa.
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Inköpsfunktionens roll håller på att förändras. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet, ökade hållbarhetskrav och snabb teknikutveckling förväntas inköp bidra med betydligt mer än kostnadsbesparingar. – Inköp behöver ta plats i diskussioner om tillväxt, resiliens och konkurrenskraft, säger Arsalan Motavaf, Chef Management Consulting på EFFSO.
Många företag ser fortfarande inköp främst som en funktion för att pressa kostnader. Men i praktiken påverkar inköpsbeslut långt fler delar av verksamheten än så. Det menar man på EFFSO.
– Inköpsfunktionen ansvarar för företagets externa värdekedja. I många verksamheter motsvarar inköpen 50, 60 eller till och med 70 procent av den totala kostnadsmassan. Då blir det avgörande att leverantörerna bidrar till företagets övergripande mål, säger Arsalan Motavaf.
För att få större inflytande behöver inköp definiera affärsvärde bredare: lönsamhet, tillväxt, resiliens och hållbarhet. Då blir inköp en del av företagets strategiska utveckling.
– Affärsvärde måste bli ett naturligt samtalsämne för inköpsfunktionen, inte bara begränsas till kostnadsbesparingar på några procent, säger han.
Två perspektiv ger bra inköp
Ett område där många organisationer fortfarande fastnar är frågan om centraliserat eller decentraliserat inköp. Enligt Arsalan Motavaf är det ofta en alltför förenklad diskussion.
– Verkligheten kräver vanligtvis båda perspektiven samtidigt. Vissa områden lämpar sig för central styrning medan andra kräver att inköp arbetar nära den lokala affären. Organisationen måste kunna röra sig mellan dessa ytterligheter, säger han.
Balansen blir viktig när företag vill kombinera stordriftsfördelar med snabbhet och lokal anpassning. Ett decentraliserat arbetssätt kan ge större närhet till verksamheten och snabbare beslutsvägar.
Många inköpsorganisationer har trots välutvecklade processer svårt att få genomslag. En vanlig orsak är att de använder ett språk som främst talar till inköpare.
– Inköp behöver lära sig att prata affären, men med inköpsdialekt. Om man bara pratar pris och använder mycket fackspråk riskerar man att hamna utanför de forum där de strategiska besluten fattas, säger han.
Resiliens och AI förändrar inköpsrollen
Samtidigt förändras omvärlden snabbt. Pandemin, störningar i globala transportkedjor och ökade geopolitiska spänningar har gjort resiliens till en strategisk fråga.
– Företag behöver förstå var de är som mest sårbara och säkra sina leverantörsnätverk. Ingen vet var nästa kris slår till men genom ett proaktivt arbete kan inköp bidra till en förstärkt resiliens, säger han.
AI förstärker utvecklingen ytterligare. När rutinuppgifter automatiseras kan inköpsorganisationen lägga mer tid på analys, strategi och affärsutveckling.
Inför de kommande åren har Arsalan Motavaf tre råd till svenska inköpschefer: prata affären, men med inköpsdialekt; arbeta proaktivt med att säkra flöden och kapacitet; samt börja utforska hur AI kan skapa värde i den egna verksamheten.
– De organisationer som lyckas kombinera affärsfokus, motståndskraft och ny teknik kommer att stärka sin position betydligt de kommande åren, avslutar han.