Ukrainas tåg jagas av drönare: ”Tvingas evakuera flera gånger samma resa”
FASTIV/KIEV. Tågvärdarna har några minuter på sig att få ut passagerarna – sedan kan ryska drönare slå till. Järnvägen är Ukrainas stolthet, som håller landet i rörelse när flygtrafiken är nedslängd. Nu är den alltmer under attack.
– Ibland tvingas vi evakuera flera gånger under samma resa, säger konduktören Anatolij Kustrja.
Tågvagnar, depåer och järnvägsspår är Rysslands nya mål i bombardemanget av Ukraina, som pågår dag och natt. Kreml medger att attacker riktas mot järnvägen, men hävdar att man bara ger sig på militära mål, som vapenleveranser från Europa. Men det finns de som kan vittna om motsatsen:
– Du ser där? Vi har inget stationshus kvar, jag brukade jobba där inne. Det är en tuff tid för den här byn, säger 64-åriga Nadiya Plyvtjuk och pekar bort mot resterna av byggnaden. Kvar finns bara ett skal.
Hon har jobbat på stationen i Fastiv i 35 år och sett otaliga tåg rulla förbi här. Byn, som ligger en dryg timme från Kiev, har länge varit en järnvägsknut. Före krigsutbrottet 2014 var detta en av stationerna som tåg västerut mot Centraleuropa eller österut mot Moskva passerade.
I dag stannar både tågen som ska söderut i landet och västerut mot Polen här, i den ukrainska motsvarigheten till Hallsberg. Blir det stopp i Fastiv ställer det till problem för järnvägstrafiken i hela Ukraina. Det vet ryssarna om.
Redan i april 2022 angreps Fastiv av ryska kryssningsmissiler, och de efterföljande åren skedde nya attacker sporadiskt. Under 2026 har stationen och järnvägsområdet angripits nästan varje månad.
Tågdepån som ligger några hundra meter från stationen har varit mål för flera ryska attacker. Det avslöjas av de stora hålen som slitits upp i byggnadens tak. Den får inga utomstående besöka, och foton är strikt förbjudna. Ukraina vill inte ge ryssarna några onödiga ledtrådar om hur den nödvändiga infrastrukturen ser ut.
Stationschefen Volodymyr Kravtjenko är ny på jobbet och ännu har ingen av arbetarna dödats under hans tid som ansvarig på området, men några av de tidigare attackerna har kostat liv, berättar han.
Flera som arbetar i stationsområdet beskriver en underliggande stress som alltid finns där när de går till jobbet. Samtidigt har de upprepade attackerna tydliggjort hur viktigt deras arbete är för att den ukrainska logistiken ska fungera. Efter anfallen kallas reparatörer in akut, oavsett tid på dygnet, för att få i gång trafiken igen.
– Det har gjort oss mer organiserade och mer vaksamma, tidigare ignorerade alla flyglarmet, säger Volodymyr Kravtjenko.
Tågstationen ligger mitt i det lilla samhället och bostadshus i närheten har splitterskador på fasaderna, vissa har fått sina fönsterrutor krossade. Alla här berörs av de ryska angreppen.
Dagen efter DN:s besök i Fastiv attackerades ett bostadskvarter ett par kilometer bort av en rysk missil. Ett hus precis intill tågspåret träffades. En 39-årig kvinna, hennes tvååriga son och en treårig flicka dödades.
Några dagar tidigare hade en rysk attack mot gränsstaden Jagodyn, bara ett par kilometer från Polen, skapat rubriker världen över. En delegation med norska diplomater tvingades utrymma sina vagnar och kort senare slog en drönare ner i loket.
I ett tåg som passerat gränsen några minuter tidigare fanns Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. Även Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson befann sig på ett tåg i gränsområdet.
Hittills i år har Ryssland attackerat över 300 lokomotiv, 120 passagerarvagnar och 43 stationshus i Ukraina, enligt den statliga järnvägsoperatören Ukrzaliznytsja. Under 2026 har ett tiotal av operatörens medarbetare dödats, men i de allra flesta fallen har passagerare och tågpersonal hunnit evakuera. Detta är till stor del tack vare ny radarteknologi.
Sedan ett par månader tillbaka har ansvariga ombord på tågen nämligen tillgång till särskilda monitorer med radarbilder som det ukrainska försvaret tillhandahåller. Ukrzaliznytsja har fått tjänsten just på grund av det ökade antalet attacker mot järnvägen.
Där skickas det ut varningar till tågen innan de ryska drönarna är i närheten, i vissa fall innan de kommit in på ukrainskt territorium.
Men tiden att agera blir kortare. Tidigare räckte det ofta med att tågen stannade en stund om de såg att en drönare var på väg åt deras håll, men med de betydligt snabbare jetdrönarna har risken blivit för stor. Nu måste passagerarna lämna tågen direkt om ett potentiellt hot uppstår.
Anatolij Kustrja har varit konduktör ombord på Ukrainas fjärrtåg i snart tre decennier. Under kriget har han jobbat på sträckan mellan Zaporizjzja och Kiev, en linje som varit utsatt för flera angrepp.
Första gången Anatolij tvingades utrymma ett tåg befann de sig mitt i en skog, det var natt och de flesta passagerare låg och sov. Han var inte alls förberedd.
– Det var flera äldre ombord som inte lyckades ta sig ner från tåget. Jag sprang runt och försökte få ut alla och ropade att de skulle ta med sig filtar. Det tog lång tid. Som tur var attackerade de inte oss den gången, säger han.
Tiotals evakueringar senare har han nu blivit expert på att effektivt få ut passagerare från tågvagnarna och sätta dem i säkerhet.
– Ibland tvingas vi evakuera flera gånger samma resa, säger han och fortsätter:
– Det gäller att vara lugn. Om jag är lugn så känner sig passagerarna trygga. Jag påminner dem om att ta med sig sina telefoner så att de kan kontakta anhöriga om något skulle hända. Sen går jag en runda och kollar så att alla vagnar är tomma.
Paniken som vissa upplever, och att människor fattar ogenomtänkta beslut, är ofta en större risk än själva attacken, enligt Anatolij Kustrja.
I Ukraina finns många krigsveteraner. För vissa väcker larmen minnen från fronten till liv. En del är också amputerade och klarar inte av att ta sig ut på egen hand.
– Vissa blir väldigt nervösa och vill inte ge sig ut i mörkret. Andra känner att de är jobbiga som behöver hjälp och att de därför vill bli lämnade ombord. För dessa känner jag ett särskilt ansvar, då måste jag försöka vara hård mot dem, säger han.
Vid de tillfällena påminns han om hur hans yrkesroll, precis som många andra ukrainares, har förändrats under kriget och fått en annan betydelse. Han är med och försvarar landet och människorna som bor där.
– Och alla människor gör det här jobbet intressant. Mötena är det bästa, i vissa fall också det sämsta, med att vara konduktör.
Trots att det närmar sig rusningstid på eftermiddagen ekar det tomt på centralstationen i Kiev när DN möter Anatolij Kustrja. På grund av det förhöjda säkerhetshotet som Rysslands nya attackstrategi innebär behöver all personal ge sig ner i skyddsrummet så fort flyglarmet ljuder. Ett nödvändigt men oerhört kostsamt beslut som Ukrzaliznytsja tvingats fatta.
Den imponerade punktligheten som ukrainska tåg haft under kriget (omkring 90 procent) går inte längre att upprätthålla. I dagsläget är det knappt några tåg som avgår i tid och alla som reser med fjärrtåg tvingas räkna med att stå stilla längre stunder under sträckan.
Fakta.Ukrainas järnväg
Med över 20 000 kilometer spår är det ukrainska järnvägsnätet ett av Europas största. Statliga Ukrzaliznytsja trafikerar linjer över hela landet, förutom i de delar som ockuperas av Ryssland eller som ligger nära fronten.
Eftersom det ukrainska luftrummet varit stängt sedan den fullskaliga invasionen inleddes är tågtrafiken Ukrainas viktigaste förbindelse med omvärlden.
De flesta personresor ut ur landet görs med tåg och en stor del av importen kommer på järnvägen.
Ukrzaliznytsja har omkring 170 000 anställda och är därmed en av Ukrainas största arbetsgivare.