Ledamöterna i riksdagen sitter inte efter parti – i plenisalen är man placerad efter vilket distrikt i landet som man representerar.
Därför behöver nu flera av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter byta bänk när riksdagen öppnar efter valet.
Angelica Bengtsson (SD) är en av dem. Hon kommer från Malmö, bor i Stockholm men är den kommande mandatperioden invald på Västernorrlands mandat.
– Det är inte optimalt, men jag kommer att göra mitt bästa för att västernorrlänningarna känner att de har en röst i riksdagen. Rent konkret kommer det innebära fler resor och verksamhetsbesök i länet, säger hon.
– Men jag kommer också fokusera på Stockholm eftersom det är här jag bor och verkar.
Har du någon koppling till Västernorrland?
– Nej, det har jag inte. Inte alls, säger hon.
Har du varit där?
– Ja absolut. I Sundsvall inte minst. Men det ska bli kul att nu besöka både Medelpad och Ångermanland mer, säger Angelika Bengtsson.
Nationella toppkandidater går först
Orsaken är att SD:s har en rikslista där samma 58 toppnamn står på valsedlarna i hela landet. Jimmie Åkesson är själv etta och blev därför invald i princip samtliga valkretsar.
Men eftersom en person inte kan sitta på flera mandat samtidigt blir Åkesson invald i ett distrikt och stryks från resten. Och de vakanta mandaten fylls på av nästa namn på listan. Toppnamnen kan då bli slumpmässigt invalda i distrikt som de inte har någon koppling till.
Systemet springer ur tiden när SD var nya i riksdagen och ville kontrollera att inga ”galenpannor” tog sig in.
Partiledningen hade sett hur både Ny demokrati och Junilistan kollapsade under sina första mandatperioder och ville undvika att göra samma misstag.
Men systemet har också väckt intern kritik och SD har anklagats för att vara toppstyrt. Inför valet 2018 skruvade partiledningen på reglerna och öppnade för att distrikten skulle få lämna förslag till listan.
Numera lyfts ofta toppkandidaterna högre i sina egna hemdistrikt, vilket har ökat andelen SD-ledamöter som sitter på ”rätt plats”.
Så var fallet i Västernorrlands län som fick två SD-mandat. Där hade Sundsvallspolitikern Kevin Sahlin placerats på plats nummer två på listan.
Angelika Bengtsson på plats 20 fick det andra mandatet. Medan de övriga lokala företrädarna från länet hittas först på plats 59 till 70.
Nummer 59 var den sittande riksdagsledamoten Mats Hellhoff från Sundsvall. Han hade sannolikt kommit in i riksdagen om partiet inte hade haft det här systemet. Nu får han istället lämna sin riksdagsplats till en partikollega som inte har någon koppling till länet.
– Det som är tråkigt är ju att vår representation inte kommer härifrån, det hade varit bättre. Men det är flera distrikt som har råkat ut för det. Det är en konsekvens av systemet, säger Mats Hellhoff.
Han understryker att han inte har någon anledning att tro att Bengtsson inte kommer att fullfölja sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Men benämner samtidigt systemet som ett ”problem”.
– Oavsett parti så är det generellt bättre om man kommer från det län som man representerar. Det är väl inget konstigt och det är inte bara jag som tycker så. Det har jag hört andra partirepresentanter uttrycka också, säger Hellhoff.
”Gör det bästa för partiet”
Samma fenomen återfinns i andra län. I Kronoberg har Ann-Christine Frohm från Västerås valts in. Samtidigt som Västmanland representeras av Tomas Brandberg från Borås.
Så är fallet även i Norrbotten, där SD har två mandat. Eric Palmqvist från Gällivare var placerad på plats nummer två och får fortsätta. Nästa person på listan som är bosatt i Norrbotten hittas på plats 59, Dexter Krokstedt. Han kom inte in.
I stället blev det Leonid Yurkovskiy från Nacka, nummer 41 på listan, som fick den andra Norrbottensplatsen. Trots att han bara hade 5 personkryss i länet.
Till P4 har Yurkovskiy tidigare sagt att man inte ska sticka under stolen med att han inte kommer från Norrbotten – men att han ska försöka vara lyhörd och företräda länets frågor så gott han kan.
Dexter Krokstedt i Luleå är ändå positiv till utfallet. Även om systemet sannolikt har snuvat honom på en riksdagsplats.
– Ytterst så är det ju väljarna som röstar och bestämmer vilka man vill lägga sitt kryss på. Men jag känner mig faktiskt ganska nöjd över att vi har fått Leonid på vår bänk. Jag tycker att han är jätteduktig och genuint intresserad av våra frågor och vårt län.
Så det känns okej för dig att inte få en riksdagsplats?
– Ja, självklart gör jag det. Jag är partist och kommer göra det som är bäst för partiet. Det är så man agerar när man är engagerad i ett politiskt parti. I mitt huvud är det här bara en konsekvens av hur väljarna röstat. Så jag är nöjd med utfallet.