Efter valet 2018 fick Valprövningsnämnden in drygt 700 överklaganden och efter valet 2022 var det drygt 400.
På måndagseftermiddagen hade antalet överklaganden av årets valresultat passerat 15 000.
Valprövningsnämnden har tidigare uppgett att många av överklagandena tycks gälla det misstänkta valfusket i Borlänge. Samtidigt finns olika uppmaningar på nätet om att skicka in ett överklagande, enligt Svante O Johansson.
– Jag kan inte säga hur mycket eller lite som beror på olika saker. Det är väldigt olika varianter, säger han.
– Men vi har sett att det är väldigt många ospecificerade överklaganden. Ibland står det bara ”korrupt” och inget om var något fel skulle ha inträffat. Det går förstås inte att utreda.
”Sticker ut”
Emma Ricknell, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har studerat hur diskussionerna om valfusk sett ut i olika forum på nätet de senaste valen.
Årets mängd av överklaganden är unik, konstaterar hon.
– Ja, det sticker ut. En sådan här digital aktivism eller mobilisering har jag inte sett tidigare. Visst har vi haft diskussioner, men inte av den här magnituden och inte att det har resulterat i så här många överklaganden.
”Blir överbelastad”
Samtidigt kan antalet överklaganden lätt ge en felaktig bild av om valet var korrekt eller inte, enligt Emma Ricknell.
– Det är en demokratisk rättighet att överklaga ett val. Så egentligen finns det inget problematiskt i det. Däremot är det lite underligt om man tror att det är som en namninsamling, där antalet överklaganden skulle leda till att Valprövningsnämnden fattar ett visst beslut, säger hon.
– I stället är det som faktiskt händer bara att Valprövningsnämnden blir överbelastad.
Svante O Johansson är inne på samma spår.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här med antalet överklaganden inte spelar någon roll. Utan det är ju vad som står i dem som är viktigt, säger han.