260 år har gått sedan Sverige som första land i världen införde en offentlighetsprincip. Men nu hotas den, inte av politiska beslut utan av Skatteverket och av svenska förvaltningsdomstolar. På kort tid har en lång rad beslut och domar fattats som i grunden definierar om offentlighetsprincipen, utan vare sig någon demokratisk debatt eller grundlagsändring.
Den svenske affärsmannen Ola Nordquist är sedan en tid inbegripen i en uppmärksammad skattetvist med Skatteverket. Med stöd av grundlagens bestämmelser om allmänna handlingar har han vid tre tillfällen under 2024 och 2025 begärt ut, och fått ta del av, allmänna handlingar, så kallade loggfiler, som visar vilka tjänstemän på Skatteverket som varit inloggade i hans skatteärenden.
Handlingarna visade att enskilda tjänstemän varit inloggade i Ola Nordquists ärenden på ett sätt, och i en sådan omfattning, att åklagare beslutade att inleda förundersökning om dataintrång.
Efter att förundersökningen mot Skatteverket inleddes har Ola Nordquist begärt ut ytterligare loggfiler, alltså exakt samma typ av handlingar som tidigare, för att undersöka om fler handläggare olovligt har tagit sig in i hans ärenden. Men då vägrade Skatteverket plötsligt att lämna ut handlingarna och uppgav att myndigheten inte har datorprogram som kan hantera detta. Skatteverket har inte lämnat någon förklaring till varför detta plötsligt skulle vara tekniskt omöjligt, trots att extern IT- expertis bekräftat att det är fullt möjligt för Skatteverket att på samma sätt som tidigare ta fram de aktuella handlingarna.
Efter brottsmisstankarna mot Skatteverket har alltså Skatteverket bestämt sig för att det numera helt enkelt inte längre går att lämna ut dessa handlingar, som skattskyldiga behöver för att kunna kontrollera lagligheten i myndighetens maktutövning. Skatteverket har därmed kraftigt inskränkt allmänhetens möjligheter till insyn. Offentlighetsprincipen sätts därmed ur spel och det blir mycket svårt för enskilda att kontrollera om Skatteverket brutit mot regler om bland annat dataintrång och jäv.
Fallet Nordquist är inte unikt. Vi har gått igenom 39 domar från kammarrätten i Stockholm som alla rör näringslivsföreträdare och företag som, efter att förundersökningarna mot Skatteverket inleddes, har begärt men vägrats att få ut motsvarande handlingar i form av loggfiler. Kammarrätten har i alla de 39 domarna godtagit att det plötsligt skulle krävas ”ett nytt datorprogram” – som alltså aldrig krävts tidigare. Kammarrätten har formulerat sig på exakt samma sätt i samtliga domar: ”Även med beaktande av det som [den enskilde] har fört fram och vad som i övrigt framkommit i målet finner kammarrätten inte skäl att ifrågasätta denna [Skatteverkets] uppgift.”
Med andra ord spelar det ingen roll för kammarrätten att det helt uppenbart är möjligt för Skatteverket att lämna ut handlingarna. Påstår Skatteverket att det inte går så godtar kammarrätten det. Det finns enligt kammarrätten inte anledning att ens ifrågasätta detta. Den tänkta domstolsprövningen blir därmed illusorisk och förvandlas till en charad.
De näringslivsföreträdare och företag som berörs i dessa 39 domar är naturligtvis långt ifrån de enda som berörs av att offentlighetsprincipen urholkas på detta sätt. Offentlighetsprincipen är avgörande för demokratin, eftersom den ger både medier och enskilda rätt att granska sina myndigheters arbete och att ta del av allmänna handlingar.
Skulle Skatteverkets agerande få fäste och i värsta fall spridas till andra myndigheter så skulle Sveriges tradition av öppenhet och insyn som gällt sedan tryckfrihetsförordningens införande 1766 i praktiken avvecklas. Det vore naturligtvis allvarligt för den svenska rättsstaten. Det som gör situationen ännu allvarligare är att de förvaltningsdomstolar som hittills prövat enskildas överklaganden har valt att böja sig för Skatteverket och blunda för problematiken.
Det vore också anmärkningsvärt om Sveriges folkvalda, efter de gångna årens debatter om vår rättskipning och rättssäkerhet, inte reagerar när en av landets konstitutionella kronjuveler plockas bort mitt framför deras ögon.
Percy Bratt, advokat
Clarence Crafoord, advokat och ombud för Ola Nordquist
Joakim Lundqvist, advokat
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet