Den globala marknaden för halvledare är just nu inne i en exceptionell tillväxtfas, främst driven av AI och datacenter. Under 2025 var marknaden värderad till cirka 796 miljarder dollar, enligt World Semiconductor Trade Statistics, WSTS. Det motsvarar en ökning med 26 procent jämfört med 2024.
Men det är framför allt i år som industrin boomar ordentligt. Prognoserna, som har skruvats upp kraftigt, pekar på en närapå fördubbling av marknadsvärdet till omkring 1.510 miljarder dollar 2026, enligt samma källa.
Att ta upp kampen med de amerikanska och asiatiska halvledargiganterna, som Intel, Nvidia, AMD och TSMC, är förstås inte realistiskt för Sverige och inte ens för Europa. Men det finns viktiga nischer där Sverige har en roll att spela. En sådan nisch är kraftelektronik.
”Det är en styrka vi har i Europa och även i Sverige”, säger Mikael Östling, professor i fasta tillståndets elektronik på KTH. Han har arbetat med halvledarteknik i över 40 år och var med och byggde upp verksamheten kring Electrumlaboratoriet i Kista.
Kraftelektronik handlar, enkelt uttryckt, om att ta el med en viss spänning, ström eller frekvens och så effektivt som möjligt omvandla den till den form som en apparat behöver. För det behövs bland annat kiselkarbid, galliumnitrid och andra halvledare med så kallat brett bandgap, ett av Mikael Östlings specialområden.
”Dessa material tål väldigt höga elektriska spänningar, tio gånger högre än kisel. Det innebär att man kan konstruera transistorer som är väldigt energieffektiva, inte minst viktigt för elektrifieringen”, säger Mikael Östling.
Han var också med och grundade Transic, ett svenskt bolag inom kiselkarbidbaserad kraftelektronik, 2005 som senare köptes av amerikanska Fairchild Semiconductor. Samma år grundades även Norstel i samma bransch, som en spin-off från Linköpings universitet. Bolagets kiselkarbidfabrik i Norrköping finns fortfarande kvar men ägs sedan 2019 av fransk-italienska ST Microelectronics.
”Det saknas kunskap på högre ort.”
Men trots de utländska uppköpen finns en stor del av kompetensen, såväl inom akademin som inom industrin, fortfarande kvar i Sverige.
Mikael Östling är strategisk rådgivare till EU:s stora satsning på halvledare med brett bandgap, WBG Pilot Line, som ska fungera som en länk mellan forskning och kommersiell produktion. Projektet löper mellan 2025 och 2030 och omfattar sju länder, Italien, Sverige, Finland, Polen, Frankrike, Österrike och Tyskland. EU finansierar cirka 181 miljoner euro av den totala projektkostnaden på cirka 363 miljoner euro, resten kommer från nationell, privat eller offentlig, medfinansiering.
"Vi har fyra universitetslabb med i den här satsningen, KTH, Chalmers, Lund och lite grann i Linköping", säger Mikael Östling.
Samtidigt är han kritisk till den minst sagt blygsamma finansiering som Sverige går in med.
"När finländarna satsar 20 miljoner euro i statlig medfinansiering i projektet går vi in med 1 miljon euro. Vi hade kunnat få dubbelt så mycket pengar från EU om Sverige bara hade gått med på en större medfinansiering. Jag tror att det saknas kunskap om vikten av detta på högre ort."
Vikten av kraftelektronik aktualiseras även i den upprustning av försvaret som sker i hög takt just nu.
"För drönare, som är så i ropet just nu, behövs kraftelektronik för att driva propellrarna. Såväl kiselkarbid som galliumnitrid är robusta material som klarar störningar i krig, exempelvis elektromagnetiska pulser."