Hur jobbar man med en teknik som inte riktigt finns ännu?
Utvecklingen och konstruktionen av en kvantdator har pågått åtminstone sedan tidigt 1980-tal. Men än så länge är inte tekniken helt färdigutvecklad med fullt fungerande maskiner.
Hos telekomjätten Ericsson ERIC B -2,65%Dagens utveckling har, trots det, kvantdatorer varit på forskningschefen Catrin Granboms radar i tio år redan.
”Vi började prata om kvanttekniken här på Ericsson runt 2016-2017 någon gång. Av ett intresse att förstå om det i framtiden kanske kommer att vara relevant och då måste vi förstå hur vi ska kunna hantera det som en del i våra system”, förklarar hon på sin trygga norrländska som hon har behållit bra trots snart 40 år i Stockholm och lika många år på Ericsson.
Hon började hos telekomjätten direkt efter gymnasiet, jobbade kvar under universitetsstudierna och har sedan varit med hela vägen från den banbrytande Axe-växeln och över alla generationers mobilsystem och fram till dagens teknikutvecklingsfront där hon idag är forskningschef för beräkningar och mjukvara där kvantteknologin ingår som en del av ansvarsområdet.
”Jag har alltid varit väldigt tidig på nya tekniker. Jag började jobba med AI jättetidigt och då var det inte alls på tapeten att det skulle kunna bli en så stor och viktig del i vår verksamhet.”
Det lönar sig oftast att vara med tidigt, menar hon.
”Jag tror personligen att just resan, att vara med och förstå så mycket som möjligt så att vi är redo när det verkligen händer, är oerhört viktigt. För om det händer går det fort och då bör vi veta hur vi ska ta del av den nya tekniken för att skapa värde i våra system.”
Artificiell intelligens, AI, är de flesta idag väl bekanta med, men kvantdatorer är desto mer höljda i dunkel.
”Det är egentligen bara en annan typ av dator, som är specifikt väldigt bra på att lösa andra klasser av problem än vanliga datorer, i synnerhet simulerings- och optimeringsproblem”, förklarar Catrin Granbom.
”Vi tänker oss, när det här realiseras i framtiden, att man ser det mer som en accelerator. Alltså att man gör vissa beräkningar på kvantdatorn som komplement till beräkningar i den klassiska miljön. Det är inte så att kvantdatorn kommer att ta över utan den blir en del av en lösning.”
Hon ser en rad användningsområden där Ericsson kan dra nytta av en lösning där kvantdatorn är inblandad.
”Mobilsystemen blir mer och mer komplexa och med allt mer av sådant som AI kommer komplexiteten att fortsätta öka. I och med det kan problemen bli så svåra att klassiska datorer inte klarar av att lösa dem och då kan kvantdatorer bli ett alternativ.”
Hon nämner nätverksoptimering, automation, AI och maskininlärning som områden där bolaget kan se de främsta möjligheterna.
Ett konkret exempel som har studerats är optimering av antennlutning. Denna optimering är idag AI-baserad och kräver stora mängder inlärningsdata, vilken skulle kunna reduceras betydligt med hjälp av kvantdatorberäkningar.
Men det finns som sagt fortfarande ingen egentligen fullt fungerande kvantdator att tala om. Så vad gör man så länge?
”Vi har fått simulera olika möjligheter istället. Men nu börjar vi ha andra resurser också. IBM har en dator som vi kan använda via det nationella forskningsprogrammet Wacqt. Så nu kan vi också börja prova det vi har simulerat. Men de här kvantdatorerna är inte i den storleken som man skulle vilja ha och kommer behöva i framtiden.”
Kvantteknologi inbegriper inte enbart den enskilda framtida datorn. Genom att kombinera andra delar som nätverk, sensorer ochsynkronisering formas ett helt nytt teknologiskt ekosystem.
”Så det är inte bara kvantdatorn vi jobbar med utan vi tittar också på de andra delarna inom kvantteknologin, som också förmodligen ligger tidigare i utvecklingen än själva datorn”, berättar Catrin Granbom.
Kvantsensorer kan bidra till bättre navigering medan kvantsynkronisering kan bli ett stöd för synkronisering i näten.
Ericsson satsar ungefär 50 miljarder svenska kronor årligen på forskning och utveckling. Och det är inte bara Catrin Granboms närmaste forskare i Kista som arbetar med kvantteknikutvecklingen. En grupp hos Ericsson i Kanada jobbar med kvantteknik tillsammans med ett par av landets universitet. Liknande samarbeten finns i Ungern.
”Vi har också nyligen varit i England och studerat hur deras ekosystem byggs upp. Och nästa vecka åker vi till USA och gör samma typ av resa där vi ska träffa olika kvantföretag och även delta på en världskonferens om kvant för att lära oss och förstå mer.”
Och Sverige och svenska företag har en del att lära, menar hon.
”När vi var i England blev jag väldigt imponerad av hur mycket de har satsat på att ligga långt fram. Vi har ju ingen egen kvantdator i Sverige än utan är beroende av att använda andra länders. ”
Än är det inte heller för sent. Det verkliga kvantdatorgenombrottet ligger fortsatt en bit fram.
”Det ligger troligen bortom 2030. Men samtidigt händer det saker hela tiden. Det kommer upp nya resultat och innovationer som gör att någon annan också kan ta ett steg extra”, konstaterar Catrin Granbom.
Samtidigt finns det fortfarande ett antal olika modaliteter inom kvantdatorutvecklingen, skiftande fysiska teknikspår som supraledande kretsar, svävande joner och neutrala atomer. Ingen vet ännu vilket av teknikspåren som kommer att vara det snabbast mot ett slutligt genombrott.
”Vi är också på experimentnivå fortfarande. Men det är verkliga användningsområden och problem som vi vill lösa och där försöker vi förstå om kvant kan ge ett värde.”
Den dagen kvantdatorn slår igenom är det ingenting gemene man kommer att ha hemma vid skrivbordet. Och det är högst osäkert om ens Ericsson kommer ha en egen, menar Catrin Granbom.
”Om jag skulle sia idag så skulle jag inte säga ja på det. Men vi tittar alltid på nya teknologier och vill vara redo när det händer, så att vi kan ta aktiva beslut. Titta på AI där plötsligt alla satt med Chat GPT. När det händer går det fort”, konstaterar hon.