Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det var långtifrån samma laddade stämning som för ett halvår sedan, då Sverige tog sig till VM efter en magisk kväll på ett fullsatt Strawberry arena. Den gången var det Viktor Gyökeres som tryckte in segermålet mot Polen i playoff-finalen som Blågult vann med 3–2 och som tog Sverige till VM.
På måndagskvällen var Polen tillbaka som gäster på nationalarenan, nu i Nations League. Inte samma glamour, precis, men vardag kan också ge åtminstone en känsla av fest. Graham Potters lagbygge tar form alltmer, även fast flera nyckelspelare saknas. Kollektivet fungerar bättre och bättre, spelmodellen, med en grund i 4-4-2, sätter sig alltmer. Spelarna vet vad de ska göra, oavsett vilka som är spelare.