Sedan Donald Trump återfick presidentmakten för ett och ett halvt år sedan har trumpologi blivit något av en egen vetenskap.
Det görs flitiga försök bland statsmän, amatörpsykologer, börsmäklare och oss alla att läsa av det som Trump tänker men inte säger – om allt från tullar och Nato till Grönland och krigshot.
På samma sätt som 1970-talets kremlologer försökte tolka subtila signaler från sovjetiska ledare försöker trumpologer förstå den amerikanske presidentens tvära kast och politiska avsikter.
Den statsman som behärskar trumpologi kan lättare svara på Donald Trumps plötsliga utfall på ett sätt som får presidenten att besinna sig. Och ingen är flitigare än Iran på att svara Trump med ekon av hans egna hot.
Under de pågående fredssamtalen i Schweiz förhandlar Iran med stöd av trumpologi. Irans förhandlingsdelegation sägs ha blivit skolad i att läsa av vad Donald Trump egentligen säger.
Enligt Wall Street Journal har Irans förhandlare tagit hjälp av en grupp erfarna psykologer för att förstå sig på Donald Trumps tankemönster och kommunikationsstrategi. Vilket är det dolda budskapet i Trumps texter på Truth Social? Vilka svar är att vänta från Trump på olika motinlägg?
Irans förhandlare sägs ha lusläst ”The Art of the Deal”, Trumps handbok från 1987 om hur en sann affärsman bör sköta svåra affärsförhandlingar. Boken är en manual för hur hård retorik, extrema krav och plötsliga hot kan tvinga fram eftergifter.
Boken har tidigare varit obligatorisk läsning även för förhandlingsgrupper från EU, Kina och Kanada.
"I always protect myself by being flexible”. Donald Trump i sin bok från 1987.
Oförutsägbara och hotfulla budskap är ett signum i Trumps offentliga kommunikation. EU och Kina brukar reagera undvikande.
Men Iran svarar genom att kopiera, förfina och vända samma oberäkneliga kommentarer tillbaka mot Trump.
Genom att blanda hårda militära hot med plötsliga diplomatiska öppningar sprids en osäkerhet inom Trumpadministrationen.
De iranska ledarna vet att Trump alltid är ute efter prestige och personliga framgångar att sälja in till sina väljare. Iranierna har lärt sig att skilja mellan Trumps verbala rökridåer och faktiska avsikter.
'While starting a war is easy, it cannot be won with a few tweets.” Irans säkerhetschef Ali Larijani den 13 mars 2026.
"The US has blown Iran off of the map." Donald Trump den 21 mars 2026.
De vet exempelvis att Trumps tal om att bomba Iran tillbaka till stenåldern varit tomma hot.
De vet att Trump föredrar en politisk utväg framför ett utdraget, kostsamt krig. Det följer den så kallade Taco-logiken – Trump always chickens out.
De vet att det är omöjligt för Trump att skicka amerikansk trupp in i Iran. Trump vill inte bli en ny Jimmy Carter, som 1979 förlorade åtta soldater under en misslyckad aktion mot Teheran.
"A whole civilisation will die tonight, never to be brought back again. I don't want that to happen, but it probably will." Donald Trump den 7 april 2026.
Donald Trump har lovat sina väljare att USA under hans styre inte ska utkämpa krig i fjärran länder. Inte ett enda amerikanskt liv ska gå förlorat för det iranska folkets frihet.
Genom att erbjuda USA symboliska framgångar vid rätt tillfälle försöker Iran att styra fredsförhandlingarna till sin egen fördel.
Enligt ledande Iranexperter har iranierna under de senaste veckornas fredsprocess inte bara anlitat psykologiska expertteam och gjort djupstudier av Trumps affärsstrategier för att skräddarsy sitt eget agerande.
Irans fredsarbete präglas enligt dessa källor av ytterligare tre huvuddrag:
1. Iran har tätat alla medialäckor. Under tidigare kriser har det alltid läckt ut att en hård intern maktkamp pågår inom det iranska ledarskapet.
2. Iranierna har liksom USA låtit vapnen tala för att visa att man har ett betydande våldskapital.
3. De iranska ledarnas offentliga uttalanden framstår ibland som motsägelsefulla, men tycks ha två syften. Med hårda ord stärks Irans förhandlingsposition. Med mjukare tonfall hejdas nya USA-angrepp.
Just nu råder sextio dagars vapenvila mellan USA och Iran. Ett skört samförståndsavtal i 14 punkter reglerar vad vapenvilan omfattar och vad fredssamtalen ska kretsa kring.
När USA:s angrepp inleddes påstods Trumps huvudmål vara att störta det iranska ledarskapet och utplåna Irans potentiella kärnvapenarsenal. Idag finns två nya huvudmål: att avhålla Iran från nya attacker mot gulfstaterna och att hålla Hormuzsundet öppet.
"If you don't adhere to the agreement, I don't want to do that, but we're going to bomb the hell out of you." Donald Trump den 17 juni 2026.
Iranierna har med sin förhandlingstaktik punkterat Trumps påstående om att USA för länge sedan vunnit kriget. I stället framstår Iran som vinnare genom att på samma sätt som Ukraina visa sig vara oövervinnerligt gentemot en militärt överlägsen fiende.
Trump har i Venezuela och Iran använt krig som en fortsättning på politiken. Nu har ett diplomatiskt spel blivit ett medel för att avsluta kriget.
Båda sidor lär fortsätta detta spel i det längsta. Trump använder hot för att visa förhandlingsstyrka, Iran utnyttjar fredsförhandlingar för att förhindra angrepp. Så snart spelet upphör förlorar båda.
Fredssamtalen är inte nödvändigtvis ett verktyg för en överenskommelse. De kan bli själva överenskommelsen i en frusen konflikt.