INSÄNDARE. Dagens Nyheters läsare ger sin syn på läget i Sverige och världen samt DN:s innehåll måndagen den 28 september.
Skärpning, Vänsterpartiet och Centerpartiet! Sluta uppföra er som tjuriga barnungar i sandlådan. Nu får ni lägga era stridigheter och röda linjer åt sidan och i stället kompromissa för Sveriges bästa. Se nu till att vi får en rödgrön regering, eller menar ni på allvar att vi ska ha en ny omgång Tidö? Skäms!
Barbro Perivolaris, Segeltorp
Jag hoppas samtliga politiker på riksnivå förstår att många väljare uppfattar det här spelet efter valet som en sandlåda. Att sitta i olika hörn och vägra prata med varandra, inte tala klarspråk och säga saker som S-ledaren Magdalena Anderssons uttalande om att ”det är rimligt att den konstellation som nu gjort upp i talmansvalet kan försöka komma överens i regeringsfrågan” – det är så barnsligt och fånigt. Alla vet givetvis att det inte är aktuellt att Vänsterpartiet och Tidöpartierna kommer överens i regeringsfrågan. Sådant här bygger inte förtroende – det spär på ett snabbt ökande politikerförakt.
Rasmus Lehnér, Malmö
Den rådande politiska situationen är oerhört olycklig. Det som spelas upp i riksdagen är mer att likna vid en fars. Oerhört pinsamt! Nuvarande system med blockpolitik sätter fingret på en viktig svaghet, det vill säga att Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans inte kan prata om hur Sverige bäst styrs och regeras framgent. Tillsammans med till exempel Liberalerna och Centern når de 213 mandat och kan bilda en koalitionsregering. Det dags att skrota blockpolitiken och fokusera på att lösa regeringsfrågan.
Henrik Holmdahl, civilekonom
När Ulf Kristersson (M) får uppdraget att bilda regering bör Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson i Vänsterpartiet kontakta honom och erbjuda sina mandat mot att de får sitta i hans regering. Kan Kristersson ge SD ministerposter kan han säkert ordna två platser till, åt dessa principlösa makthungriga personer.
Christer Dahlqvist
Vänsterpartiet tycks bedriva (dogmatisk) studentpolitik och inte realpolitik, som mer tar hänsyn till nationens behov, än partiledningens intressen. Därtill underlättar V:s agerande för Tidölaget (och SD) att få inflytande, vilket borde ur V:s synvinkel vara kontraproduktivt. Det är dags att mogna och ta ansvar för att vi kan få en regering på plats som inte behöver direkt eller indirekt stöd av SD.
Johan Alsén, Nacka
Vänsterpartiet har sin grund i kommunismen. Namnet var förr Sveriges kommunistiska parti. Sedermera ändrades namnet till Vänsterpartiet kommunisterna. Sedan ströks ”kommunisterna”. Men ränderna går inte ur. Magdalena Andersson bör ha Socialdemokraternas gamla rättesnöre i åtanke: Håll lössen borta från vecken i den röda fanan!
Rune Winter, Hässelby
Socialdemokraterna och Magdalena Andersson hade gott om tid till att hitta former för samarbete med Vänsterpartiet vid en eventuell valvinst. Man ignorerade detta och räknade kallt med att Vänsterpartiets ledning skulle vika från sina krav på ministerposter. Nu nobbar man i stället samarbete med ett parti vars politik påminner en hel del om traditionell socialdemokratisk politik. Samtidigt ses Centerpartiet som självklart i en kommande regering – ett parti som präglas av nyliberala idéer med en ekonomisk politik som till och med står till höger om Tidöpartiernas. Socialdemokraterna gjorde ett uselt val, men drar uppenbarligen inga som helst slutsatser av detta.
Börje Ståhl, Stockholm
”Åtta goda år för talmansämbetet” (SvD). Enda smolket i bägaren är att talmannen låtit skattebetalarna stå för kostnaderna när han 13 gånger tagit med sig sin bättre halva på ”tjänsteresor”. En sådan gick till nyårsfirande i Wien. Andreas Norlén anser att hustrun ”tillfört något” på resorna. Vad detta ”något” innebär är däremot höljt i dunkel.
Erik Kjellén
Magdalena Andersson (S) ger upp sonderingsuppdraget vad gäller att bilda regering. Vänsterpartiets ledare Nooshi Dagostar sätter sig i knät på Moderaterna vad gäller valet av talman till riksdagen. Samtidigt talas det om valfusk i årets val. Vem sätter ner foten och tar ansvar?
Claes Thulin, Motala
Hela partiets Magdalena,
kunde inte laget förena.
En blå partibok
ställer till tok.
Röda linjer i ett block,
leder till en riktig chock!
Tjurskallighet blir den stora klådan,
icke-fråga för landet, stort steg i sandlådan!
Talmannen antecknar i sin pärm:
Inga fler S i min rockärm ...
Det känns som om demokratin,
liksom går på billigt vin.
Ingen humor, ingen sans,
i politikernas stora skuggdans.
Som om ingen riktigt förstår,
löses med en ny påtår,
när Norlén bjuder på kaffe och te,
den som överlever får C?
Magnus Wir, musikpoet och producent
På basis av en ledare i SvD (som delvids bygger på anonyma vittnen) har polisen inlett en utredning om valfusk i Borlänge och Järva. Om några oegentligheter har förekommit vet jag inte, men det finns en enklare förklaring till att folk utpekade områden röstade rött. Tidöregeringen har skrutit med att ha infört Europas minst generösa invandringspolitik. Med morot och piska har de under hela mandatperioden försökt få boende i dessa områden att flytta tillbaka till de länder de kom ifrån. Det finns en utbredd oro att bli utvisad även för den som har alla papper i ordning. Endast två partier – framför allt V – bedrev en valkampanj i dessa områden som visade att de brydde sig. SD-ledaren Jimmie Åkessons öppna förakt för människor i Rinkeby har säkert bidragit till den röda majoriteten.
Lars Anell, Stockholm
För att slippa misstankar om valfusk, ta bort möjligheten att kryssa in personer! Det gick ju bra att ta bort möjligheten att stryka personer som man inte kände förtroende för.
Elisabet Wiklund, Älvsjö
I Finland får väljare en tom valsedel av valfunktionären i allokalen. Sedan går man – ensam – in i valbåset, fyller i numret och tar med sig röstsedeln till valförrättaren, som kollar personuppgifterna. Enkelt, eller vad tycker ni i Sverige? Naturligtvis kräver detta viss läskunnighet. I Finland gäller personval – man röstar på enskilda kandidater. Vi har inga listor som man röstar på och som man kan fylla i förväg. Inga eritreanska präster kan hos oss leda sina församlingsmedlemmar till vallokalen eller ge instruktioner till dem.
Jan Leskinen, Helsingfors
Moderatledaren i Dalarna, Ulf Berg, berättar skrockande för DN när väljaropinionen vände till M:s fördel: ”När vi sade att Socialdemokraterna tyckte att man kunde våldta kvinnor gratis.” Han tyckte att det var så roligt att vinna väljare med en lögn. Jag som trodde att demokratin byggde på att väljarna skulle få saklig information om vilken politik olika partier vill driva. Är det genom att vilseleda och förtala andra han vill styra i Dalarna? Det borde inte väljare av någon politisk färg uppskatta. Att han anser att det går an att skrocka om det inför Sveriges största morgontidning visar hur accepterat han tror att det är. Är det så vi vill ha det? Räknas det numera som god vandel?
Elisabet Näsman, Uppsala
Vi är höger med hjärta, sa Ebba Busch, log och syftade på sitt KD – samtidigt som hon medverkade till att utvisa de 22-åriga tvillingarna Aliya och Najib till Somalia. För tio år sedan flydde de, tillsammans med sin familj, undan våldet från terrorgruppen al-Shabaab i Somalia till Sverige, 12 år gamla. Deras mor anses ha skyddsskäl och har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige, liksom tvillingarnas småsyskon, men i och med att Aliya och Najib blivit myndiga anses de inte längre ingå i mammans kärnfamilj. Nu ska de utvisas till Somalia och en oviss framtid där de får klara sig själva bäst de kan. Och inget av partierna i Tidöregeringen lyfter ett finger för att ändra dessa horribla regler! En höger med hjärta, sa Ebba Busch och log … En höger utan hjärta, säger jag och frågar mig vad som hänt med vårt land. Det är inte mitt Sverige som tillåter att något sådant här får ske.
Anders Kilefors, Jönköping
Varför vill TCO höja taket för a-kassan så mycket som till 52 000 kronor i månaden? Borde det inte vara så att de med så höga månadslöner som över 40 000 kronor bör ha så pass mycket yrkesskicklighet att incitament till att snabbt finna arbete är av största vikt? Eller är det så att just denna lönekategori omfattar så pass många individer som egentligen - i en överadministrerad byråkrati - är överflödiga och har särskilt intresse av garanterad utkomst ändå?
Lars Cederberg, fil kand, Uppsala
Den 22 september var det den internationella bilfria dagen. Jag tog bilen och skulle uträtta några ärenden i centrum, och tänkte väl att det skulle vara tunt med bilar efter gator och vägar. Det visade sig att det inte var någon skillnad jämfört med övriga dagar på året. Med andra ord, lägg ner denna företeelse som heter bilfria dagen.
Håkan Andersson, Ludvika
Åsikter om DN
Alex Schulman, DN:s ”skämtkrönikör”, ondgör sig över reaktionen efter Stefan Holms utbrott mot kändisen Emil Persson. Många tycks förstå Holms reaktion efter att i en ”lustighet” ha utnyttjats som mordoffer tillsammans med sin son. Som bevis för sin åsikt exemplifierar Schulman med egna tvivelaktiga skämt, där ett dessutom stoppades av hans fru! Slutsatsen är att han nu tappar lusten att tillhöra det mänskliga släktet. Man undrar, har han någonsin gjort det, han som blev känd genom att i Aftonbladet regelbundet skriva utstuderade otrevligheter om allt och alla?
Torkel Borelius
Varför använder så många uttrycket ”i modern tid”? Till exempel Liberalernas partiledare Simona Mohamsson på DN Debatt 2/9: ”Tidöregeringen är den mest liberala i modern tid.” Och DN nyligen: ”Branden i norska Drammen är den största i modern tid.” För historiker inträder (tidig) modern tid efter medeltiden, runt år 1500. Det är förstås inte det tidsspannet vare sig Mohamsson eller DN tänker sig. I en språkkrönika i DN 2020 skrev Anders Svensson att ”i vardagligt tal (...) är modern tid aldrig någon avlägsen historia”. Det är förstås bekvämt att använda det luddiga ”i modern tid”, då behöver man ju inte kolla upp fakta. Mohamsson må vara förlåten, men i nyhetstext hör det inte hemma.
Jens Busch, före detta journalist
Vill du också skicka in korta texter (under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller bildinsändare till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.