”Mycket allvarligt” – Kriminalvården efter skottdramat i Hovslätt
Den man som misstänks för våldsdådet i Hovslätt var villkorligt frigiven efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för hot och grov kvinnofridskränkning.
Enligt Kriminalvården hade han ”hög risk” för återfall i partnervåld och var satt under övervakning.
Trots det kunde brottet ske, något som väckt starka reaktioner.
Ex-pojkvännen dömdes förra sommaren till ett och ett halvt års fängelse för hoten mot den tidigare partnern. Nu misstänks han för skottlossningen natten till i fredags där den tidigare flickvännen och hennes nuvarande pojkvän skadades
– Det här är mycket allvarligt. Vårt uppdrag är att arbeta återfallsförebyggande under fängelsetiden, säger Christina Thingwall, expert på frivårdsfrågor på Kriminalvården.
Åtgärder i fängelset
Enligt lagen ska fängelsedömda normalt friges villkorligt efter två tredjedelar av straffet, eller efter tre fjärdedelar om det handlar om långa fängelsestraff. Därför jobbar Kriminalvården med åtgärder för att minska risken till återfall innan man släpps villkorligt.
– Det kan exempelvis vara olika typer av utbildningar, och behandlande program, vi använder de verktyg som finns.
Hon kan inte kommentera det enskilda ärendet som hon inte har varit inblandat i, men berättar i klippet ovan hur Kriminalvården arbetar med övervakning.
Villkorlig frigivning vanligt
Enligt Kriminalvården ställs de flesta dömda, närmare 90 procent, under övervakning efter villkorlig frigivning. Övervakningen sker ofta i flera år och under den tiden ska den dömde genomgå de insatser som frivården beslutat om, och stå under övervakning.
Mannen i Hovslätt blev villkorligt frigiven i augusti i år och enligt Kriminalvården skulle mannen delta i och fullfölja ett relationsvåldsprogram.
Enligt Christina Thingwall planeras insatserna utifrån vilken risknivå som finns för återfall i brott. Parallellt med insatserna ska personen ha täta besök på frivården. Om inte det fullföljs kan den dömda få avtjäna sitt straff i fängelse igen.
VILLKORLIG FRIGIVNING
Alla fängelsestraff omfattas av villkorlig frigivning. När en person kan bli villkorligt frigiven beror på hur långt fängelsestraff hen har dömts till.
- Om strafftiden är kortare än sex år blir personen villkorligt frigiven när två tredjedelar av strafftiden har gått.
- Om strafftiden är sex år eller längre blir personen villkorligt frigiven när tre fjärdedelar av strafftiden har gått.
- Efter den villkorliga frigivningen följer en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst två år
Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp för vissa dömda. Det kan ske på två grunder:
- Risk för återfall i allvarlig brottslighet
- misskötsamhet, till exempel varningar eller att inte följa anvisade åtgärder.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.