Unga rörde sig över stora områden under bronsåldern
Med hjälp av skelettprover från Grekland har forskare kartlagt människors förflyttningar under bronsåldern. Det verkar ha varit unga människor som sökte sig till nya samhällen.
Medelhavsområdet genomgick betydande socioekonomiska och kulturella förändringar under bronsåldern. Dessa varierade mellan olika regioner och över tid. Utbytet mellan olika samhällen blev allt viktigare och skapade kontakter över stora avstånd.
Bronsåldern i Europa
Den europeiska bronsåldern kan sägas ha varat mellan cirka 3 200 och 500 år före Kristus. Den är perioden efter den yngre stenåldern och före järnåldern. Perioden kännetecknas bland annat av utvecklingen av bronsmetallurgin, som gav möjlighet till att skapa en mängd olika bronsverktyg och vackra bronsföremål.
Källa: Serena Sabatini, Göteborgs universitet.
Prover från 199 människor
En ny studie, från bland annat Göteborgs universitet, diskuterar i vilken utsträckning dessa utbyten innebar migration och bosättning av utomstående människor i de lokala samhällena. Forskarna har analyserat skelettprover från 199 individer och sex arkeologiska platser i centrala och södra Grekland och kommit fram till att nykomlingarna under bronsåldern främst var yngre personer.
– Det är därför troligt att rörligheten i samhällena främst rörde enskilda individer snarare än att hela familjer flyttade, säger arkeologen Serena Sabatini vid Göteborgs universitet.
Både män och kvinnor
Tidigare forskning har ofta utgått från att kvinnor var mer rörliga än män, särskilt i samhällen där kvinnor flyttade till sina makars hemorter efter giftermål. Men den nya studien ger en lite annorlunda bild.
– Gruppen ”icke-lokala individer” omfattar både män och kvinnor, så vi kan inte se någon tydlig könsskillnad gällande rörligheten under bronsåldern i området. Men deras uppskattade ålder tyder på att de med största sannolikhet flyttat som unga vuxna, säger Serena Sabatini.
Rikedom var inte avgörande
Utifrån analyserna drar forskarna slutsatsen att migration eller rörlighet till samhällen i centrala och södra Grekland tycks ha skett i en relativt jämn takt under hela den undersökta perioden, i huvudsak 3 400 till 1 050 år före Kristus. Studien pekar på att omkring fem till tio procent av befolkningen hade vuxit upp någon annanstans än där de begravdes.
– Intressant nog identifierades ”icke-lokala individer” i samband med olika typer av begravningsseder – i såväl enkla som rikt utrustade gravar – vilket visar att människor var rörliga oavsett rikedom eller status, säger Serena Sabatini.
Analyserna har bland annat gjorts med hjälp av grundämnet strontium, som förekommer naturligt i berggrund, jord och vatten. När människor äter och dricker lagras ämnet i kroppens vävnader och genom att jämföra med de strontium-isotoper som finns i närmiljön kan man dra slutsatser om en person vuxit upp i området eller inte.
Vetenskaplig artikel:
Exploring mobility in Bronze Age Greece: A Sr isotope perspective, Plos One.
*) Bild: Schuppi, via Wikimedia commons, licens CC BY-4.0.
**) Bild: Gary Todd, via Wikimedia commons, licens CC0 1.0 Universal Public Domain.