Tindra överlevde allvarlig ridolycka – räddades av sin vän
Läkarna visste inte om hon skulle vakna • Rider igen: ”En självklarhet”
・Uppdaterad:
För ett och ett halvt år sedan förändrades livet totalt för 19-åriga Tindra Gyllsdorf.
Hon föll av sin häst och drabbades av så svåra hjärnskador att läkarna inte visste om hon skulle överleva.
– Jag minns ingenting av olyckan eller dagen det hände, säger Tindra.
Själva rutten hade hon ridit många gånger tidigare tillsammans med vännen Ebba Öström, som fanns vid hennes sida även denna dag. Plötsligt tappade Tindras häst, Gunnel, fotfästet och både häst och Tindra föll.
– Jag hoppar av och hinner gå två-tre steg, och då ligger Tindra där och krampar, säger Ebba.
Hon försökte först nå både sina och Tindras föräldrar, därefter ringde hon 112.
– Jag är jättetacksam över Ebbas snabba agerande. Hon visste exakt vad hon skulle göra, att hon inte skulle ta av hjälmen, säger Tindra.
Ebba beskriver hur svårt det varit att bearbeta händelsen, och att det tog tid att förstå att även hon själv drabbats av ett trauma.
– Jag förnekade det lite i början. Jag kände inte att det var mitt trauma att ha, eftersom det var Tindra jag åkte till på traumaavdelningen, säger Ebba.
Stark vänskap genom svårigheter
Efter olyckan följde en lång och oviss tid på sjukhuset, där Tindra svävade mellan liv och död. Läkarna tvivlade på om hon någonsin skulle vakna – och om hon gjorde det, hur livet skulle bli därefter.
Under rehabiliteringen, som var både fysisk och psykisk, fanns Ebba vid Tindras sida. De skapade nya minnen tillsammans, trots den svåra situationen. Ebba spenderade också några nätter bredvid Tindra på sjukhuset.
Tillbaka i sadeln
Ett och ett halvt år senare kämpar Tindra fortfarande med hjärntrötthet.
– Det har blivit väldigt mycket bättre än vad alla har trott. Det har varit en kämpig resa, men jag är tacksam över att vara där jag är.
Trots att många i hennes närhet var oroliga var det givet för Tindra att återvända till stallet och hästryggen.
– Det var en självklarhet att hoppa upp i sadeln igen. Alla sa att jag aldrig skulle rida igen, men det har aldrig funnits på världskartan. Det är ju mitt liv och första gången jag satt på hästen var en vecka efter rehaben, säger Tindra.
Vänskapen och hästarna har varit avgörande för båda. Tillsammans har de stöttat varandra genom svåra stunder och delar nu glädjen över att kunna rida ihop igen.
– Det är aldrig så roligt som när vi rider ut. Vi pratar om allt och i skogen kommer alla hemligheter fram, säger Tindra.