PISA 2025 ger anledning till eftertanke. Svenska 15-åringars resultat har försämrats sedan 2022 i både matematik och läsning. PISA-resultat och gymnasiebehörighet är inte samma mått. När omkring var tredje 15-åring saknar grundläggande kunskaper i matematik eller läsning är frågan vad det får för konsekvenser längre fram i utbildningssystemet.
Samtidigt har svenska arbetsgivare svårt att hitta yrkesutbildad arbetskraft. SCB bedömer att tillgången på gymnasialt yrkesutbildade inte kommer att motsvara den framtida efterfrågan inom flera områden. Brist väntas bland annat inom industriteknik, vård och omsorg samt el, data, automation och kommunikationsteknik.
Här finns ett samband som utbildnings- och kompetensförsörjningspolitiken behöver hålla ihop. Kompetensförsörjning handlar inte enbart om att få fler unga att välja yrkesutbildning eller om att öka antalet utbildningsplatser. Frågan är också om hur många som faktiskt fullföljer utbildningen och utvecklar det yrkeskunnande som arbetslivet behöver.
Majoritet arbetar
I de nationellt representativa longitudinella studierna har mitt forskarlag följt 65 000 elever i grundskolan genom olika utbildningsvägar och vidare ut i vuxenlivet. Studierna omfattar uppgifter från sju årskullar födda mellan 1967 och 2004 insamlade inom UGU-projektet vid Göteborgs universitet.
Resultaten visar att under perioden 1990–2020 gick omkring 45 procent av eleverna med mer omfattande och särskiljande stöd vidare till en treårig yrkesutbildning. Vid 30 års ålder arbetar en stor majoritet. Bland dem som fått stöd inom den ordinarie undervisningen förvärvsarbetar 80–85 procent och bland dem som haft mer omfattande stöd 73–80 procent, jämfört med 84–89 procent bland dem som inte haft stöd.
Dessa skillnader ska inte förringas. De avspeglas också i uppnådd utbildningsnivå, inkomster och arbetsmarknadsanknytning. Resultaten vid 45 års ålder visar att de som haft störst svårigheter i skolan möter större utmaningar också senare i arbetslivet
Ett skolresultat vid 15 års ålder säger något viktigt om vad eleven hittills har lärt sig. Det säger emellertid inte allt om vilken kompetens samma människa kan utveckla under de följande 40 eller 50 åren.
Gymnasiebehörighet är därför en viktig förutsättning för att lyckas i framtiden, men inte slutpunkten. Det gäller både dem som lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt yrkesprogram och dem som blir behöriga men senare får svårt att klara utbildningens krav.
Tillträde, fullföljande och yrkesskicklighet är olika saker – men för Sveriges kompetensförsörjning måste de hänga ihop.
Fler elever måste utveckla de kunskaper som krävs för att gå vidare och klara en gymnasial yrkesutbildning
Det var också en central utgångspunkt i Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74), där jag var särskild utredare. Frågorna som utreddes var hur fler unga kan få möjlighet att utbilda sig, utveckla ett yrkeskunnande, etablera sig i arbetslivet och bli självförsörjande. Bredare vägar till yrkesutbildning var en viktig del av förslagen.
PISA-resultaten bör därför leda till mer än en diskussion och åtgärder om hur grundskolans kunskapsresultat ska höjas. Fler elever måste utveckla de kunskaper som krävs för att gå vidare och klara en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt måste det finnas kvalificerade yrkesutbildningsvägar för unga som ännu inte är behöriga eller som får svårt att klara ett nationellt yrkesprogram.
Yrkesutbildningens kvalitet måste också stå i centrum. En framtida elektriker, industritekniker, mekaniker, byggnadsarbetare eller undersköterska måste behärska de kunskaper och färdigheter som yrket kräver. Kraven på yrkesskicklighet ska inte sänkas. Utmaningen som både skolan och politiken står inför är hur hur fler ska ges möjlighet att nå dem.
Därför är samverkan mellan skola och arbetsliv central. Branscher och företag behöver medverka till att tydliggöra vilka kunskaper och färdigheter som krävs i yrket, samtidigt som utbildningen måste ge eleverna förutsättningar att utveckla dem. De yrkesprov som införs från 2028 kan bli ett viktigt verktyg för att tydliggöra vilket yrkeskunnande eleverna har utvecklat. Det nya statsbidraget som införts 2026 för gymnasiala utbildningar inom små yrkesområden där det finns risk för brist på utbildad arbetskraft stärker också förutsättningarna för sådan yrkesutbildning.
Ingen uppsamlingsplats
Yrkesutbildning får heller inte betraktas som en uppsamlingsplats för elever som inte väljer eller klarar en högskoleförberedande utbildning. Yrkesutbildning är en kvalificerad utbildningsväg till de yrkeskunskaper som stora delar av arbetslivet efterfrågar.
Dagens 15-åringar har flera decennier i arbetslivet framför sig. Hur väl Sverige lyckas utveckla deras kunskaper och yrkesskicklighet påverkar individers möjligheter till arbete och självförsörjning, arbetsgivares möjligheter att rekrytera och växa och ytterst Sveriges konkurrenskraft.
Sverige har inte råd att efterfråga fler gymnasialt yrkesutbildade och samtidigt förlora unga på vägen från grundskolans kunskaper till ett fullföljt yrkeskunnande.
Joanna Giota, före detta särskild utredare professor i pedagogik, Göteborgs universitet