Striden om plånboksväljarna – Damberg: ”Det är provocerande”
Så stor är skillnaden mellan de två finansministerkandidaterna
・Uppdaterad:
Sveriges ekonomi och hushållens plånböcker ser ut att bli heta valfrågor inför höstens riksdagsval.
Socialdemokraterna och Moderaterna gör upp om makten över finansdepartementet, men frågan är hur stor skillnaden mellan de två partierna är.
TV4 Nyheterna fick en pratstund med finansminister Elisabeth Svantesson (M) och konkurrenten Mikael Damberg (S) under politikerveckan i Almedalen.
Mikael Damberg var finansminister när Socialdemokraterna förlorade valet 2022. I partiets valanalys slår man fast att partiet inte klarade av att parera den debatt som uppstod om höga el- och bränslepriser och oron för ekonomin bland hushållen.
Nu vill partiet ha revansch och i årets valrörelse lovar Socialdemokraterna höjda barnbidrag, slopat karensavdrag och höjda pensioner.
Mer pengar ska också gå till välfärden.
Vill införa bankskatt
För att finansiera kalaset vill S bland annat införa en bankskatt och höja skatten för den som tjänar över 67 000 kronor i månaden.
– Jag tycker att det är provocerande att vi det här året igen har en situation där Sverigedemokraterna och regeringen prioriterar att sänka skatten för folk som tjänar över 67 000 kronor i månaden. Vi tycker att det är fel, säger Mikael Damberg.
S-toppen är vag kring detaljerna om hur mycket högre skatt per månad som det egentligen handlar om för de som S vill höja skatten för.
– De kommer att få lite högre skatt. Men för en som tjänar över 70 000 kronor kan det handla om mindre än 100 kronor i månaden. Det är fullt rimligt om man vill hålla ihop ett samhälle och om vi finansierar gemensamma åtaganden som försvar, äldreomsorg och sjukvård, säger han.
Svantesson: ”Behövt hantera kriserna”
Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson summerar den gångna mandatperioden som ”intensiv”. I början fick hon och regeringen stark kritik för att man missade deadline för utbetalningen av elstödet och finansministern höll tillbaka på satsningar för att inte elda på den då höga inflationen. Där och då gick oppositionen till attack gällande välfärden, som hade en svår tid i det höga inflationsläget.
I närtid har en oljekris på grund av USA:s krig i Iran varit ett överhängande hot. Dessutom har Sverige haft en utdragen lågkonjunktur som inte riktigt släppt sitt grepp om ekonomin.
Elisabeth Svantesson anser ändå att hon har kunnat driva den finanspolitik som hon velat sedan hon klev in på finansdepartementet efter maktskiftet 2022.
– Det jag verkligen ville göra, ja det har jag ju kunnat gjort. Till exempel sänka skatt på arbete och pension och underlätta för företag. Sedan har man också behövt hantera kriserna som har varit och då måste man göra det som krävs, säger hon.
Vill få ner skatten för barnfamiljer
Nu fokuserar Moderaterna på att få ner skatten för barnfamiljer – en stor väljargrupp med potentiella moderatväljare. Enligt M:s nya förslag om ett ”föräldraavdrag” rör det sig om 5 000 kronor i månaden, till en kostnad för staten på sex miljarder kronor.
Tidöpartierna ligger under med mellan 10 och 12 procent i opinionsmätningar. Och med färre än 80 dagar kvar till valet börjar det bli bråttom att hämta hem fler väljare.
Lyckas inte Moderaterna, blir Elisabeth Svantesson arbetslös.
– Skulle det vara val i dag så hade vi ju förlorat regeringsmakten, så vi har ett arbete att göra de här veckorna fram till den 13 september, minst sagt.