Svenskarnas ökade användning av AI-tjänster beskrivs som ”dramatisk” i Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet”. Från förra året har användningen av AI-tjänster ökat med runt 20 procentenheter – detta sker efter flera år av en stadig ökning på runt fem procentenheter.
Numera vänder sig alltså över sex av tio svenskar till AI-tjänster som Chat GPT, Copilot eller Claude. Uppemot fyra av tio använder AI-tjänster varje vecka. Nästan två av tio varje dag.
Chat GPT, som enligt rapporten ofta får smeknamnet ”Chattis” av svenskarna, är den överlägset mest använda AI-tjänsten.
Dubbelt så mycket AI på jobbet
Men det är inte bara tips på vardagsrecept eller reseplanering som chattbotarna hjälper svenskarna med. Även på jobbet börjar AI-tjänsterna få allt större utrymme.
Enligt rapporten använder nu över hälften av förvärvsarbetande svenskar AI i sitt arbete – en dubblering sedan förra året. Detta gäller både i privat och offentlig sektor. Att även Google AI-översikter har tillkommit det senaste året och räknas in i just den siffran, kan också ha påverkat ökningen, enligt rapporten.
Samtidigt är många förvirrade kring om de ens får använda sig av AI-tjänster som Chat GPT eller Copilot på jobbet. Nästan en tredjedel av svenskarna vet inte svaret på den frågan, enligt rapporten.
Måns Jonasson, expert på Internetstiftelsen, menar att förvirringen, trots att AI varit med i några år nu, speglar den höga takt som utvecklingen sker i. Arbetsgivare kommer i princip alltid att ligga ett steg efter.
– Det här är en teknikutveckling som går väldigt, väldigt fort. Den går snabbare än många andra teknikutvecklingar vi har haft tidigare.
Han jämför det med när många företag och organisationer blev ställda när sociala medier blev stort.
– Det tog ett ganska långt tag innan det där satte sig hur man skulle agera och vilken sorts policy som man skulle ha.
Svårt att förbjuda helt
Att många företag vill visa framfötterna inom AI och uppmanar anställda till användning kan också få konsekvenser ifall det saknas tydliga riktlinjer, menar Jonasson.
– Här finns det ju väldigt många fallgropar som de här entusiastiska företagen kan gå i.
Han lyfter ett exempel:
– Om jag är anställd på ett företag och så använder jag ett privat konto och postar företagskänslig information, personuppgifter eller annat som företaget är ansvarigt för, då blir det ju en väldigt komplex och svår situation både för den anställda, men också för företaget.
Samtidigt kommer det att bli svårare och svårare att helt förbjuda AI på jobbet, menar han.
– Det här är nog en sådan där tjur som man måste ta vid hornen.
I stället behöver företagen tänka över kring riktlinjer, tror Jonasson.
– Siffrorna visar väldigt tydligt att folk kommer att använda AI vare sig företagen vill det eller inte. Då behöver man kanske fundera på hur man ska göra det på ett säkert och bra sätt snarare än att ta tid på sig för att tänka ut hur man ska tillåta det.
Blir mindre anställningsbar
Av dem som använder AI på jobbet är effektivitet den främsta fördelen som pekas ut. Men det finns även de som är mer negativt inställda. I rapporten radas flera anledningar upp från de personer som inte vill använda AI på jobbet: Dubbelarbete, miljöförstöring och att man gör sig själv dummare är några av dem.
Men när AI blir allt mer integrerat i arbetslivet, kommer AI-positiva och AI-kunniga att ha en fördel – och de som ställer sig tvekande riskerar i stället att hamna efter, menar Jonasson.
– Än så länge så skulle jag säga att det går bra att vara anti, alltså ett tag till. Men jag tror att på sikt så kommer man att hamna efter och bli mindre anställningsbar helt enkelt.
Han fortsätter:
– Om några år så är det väldigt stor skillnad mellan en som verkligen behärskar AI-verktygen och en som inte gör det.
”Tror att folk kan vara förvirrade”
När SvD ger sig ut på stan framkommer väldigt olika syner på AI i jobbet. En del säger att de använder AI-tjänster mycket, vissa lite grand, andra inte alls.
André Stadelmann använder mycket AI på sitt jobb inom kamerautveckling och menar att det effektiviserat många arbetsuppgifter. På företaget uppmanas det och det finns också väldigt tydliga direktiv och regler, vilket förenklar saken, menar han.
– Vi har ju vår egen lilla AI-plattform och det är där vi pratar med den. Vi får absolut inte använda någon extern utanför.
Keisha Kwizera säger att hon väldigt sällan använder AI på jobbet, eftersom hon jobbar på en mack. Hon tror dock att det kan finnas en allmän förvirring kring ämnet.
– Jag tänker på de som jobbar mer med saker som kanske bara ska hållas inom företaget. Om man frågar Open AI så vet man ju inte om informationen sprids eller inte. Jag tror lätt att det kan vara så att folk är förvirrade över det.
Linnea Rosenbaum är egenföretagare. Hon har nyss börjat testa att använda AI som hjälpmedel inför när hon håller i föreläsningar. Att så pass många fler svenskar använder AI på jobbet i år jämfört med för bara ett år sedan förstår hon.
– Det har blivit väldigt mycket bättre på bara ett halvår, man kunde inte få så mycket hjälp förut, men nu är den smartare.