Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | SOCIALTJÄNSTEN
Den 1 juli 2025 fick Sverige en ny socialtjänstlag. Socialtjänsten ska bli mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad. Staten har avsatt omkring åtta miljarder kronor fram till 2028 för kommunernas omställning.
Ambitionerna är svåra att invända mot. När så stora summor satsas borde frågan vara självklar: Vad får vi för pengarna?
Problemen är välkända. Hög arbetsbelastning, personalomsättning, kompetensbrist, bristande kontinuitet och stora skillnader mellan kommuner. Alltför ofta kommer socialtjänsten in först när problemen vuxit sig stora. Det finns mycket som behöver förändras.
Frågan är om det framför allt var lagen som behövde förändras. Socialstyrelsen skriver själv i sitt meddelandeblad nr 4/2025, En ny socialtjänstlag:
”Förslaget till en ny socialtjänstlag innebär till stora delar en redaktionell omarbetning av den nuvarande socialtjänstlagen.”
Socialstyrelsen konstaterar också att nästan alla bestämmelser förs över till den nya lagen. Det är ett ganska brutalt konstaterande mitt i talet om en historisk omställning för åtta miljarder kronor.
Det finns dock viktiga nyheter. Vissa insatser kan ges utan individuell behovsprövning och kraven på förebyggande arbete, tillgänglighet och kunskapsbaserad socialtjänst har skärpts.
Fast mycket av det som nu beskrivs som framtidens socialtjänst fanns redan. Den tidigare lagen ställde redan krav på kvalitet, självbestämmande, integritet och barnets bästa. Kvaliteten skulle systematiskt utvecklas och säkras.
Redan 1982 fick socialtjänsten uppdraget att medverka i samhällsplaneringen. Det sågs som en av de viktigaste delarna i den då nya lagen. Tanken var närmast revolutionerande. Socialtjänsten skulle inte bara hantera problem som redan uppstått. Dess kunskap skulle påverka kommunens utveckling och förebygga sociala problem. Det förebyggande perspektivet är alltså inte nytt. Det är över 40 år gammalt.
Behövde Sverige framför allt en ny socialtjänstlag eller bättre förutsättningar för att leva upp till den lag vi redan hade?
En ny lag ger inte socialsekreteraren med för många ärenden mer tid. Den löser inte kompetensbristen. Den skapar inte kontinuitet när erfaren personal ständigt lämnar. Socialt arbete bygger på relationer, erfarenhet och kontinuitet. När socialsekreterare ständigt byts ut försvinner kunskap. Relationer bryts. Nya handläggare får börja om.
Bristerna handlar snarare om kommunernas prioriteringar, svag styrning, felaktig resurstilldelning och kommunala politiker som accepterat hög personalomsättning, bristande kontinuitet och att det förebyggande arbetet fått stå tillbaka. Det är inget en ny lag trollar bort.
Åtta miljarder är svårt att greppa. Som storleksjämförelse motsvarar det mer än 11 000 årsanställningar för socialsekreterare utifrån en genomsnittlig kommunal lön och normala lönerelaterade kostnader. Det betyder inte att pengarna borde ha använts så. Det visar vilka resurser vi talar om.
Barn och familjer behöver stöd innan problemen vuxit sig stora. Våldsutsatta och personer med missbruk behöver nås tidigare. Socialsekreterare behöver rimliga förutsättningar att göra sitt arbete. Äldre behöver omsorg när behoven uppstår. Varje skattekrona kan bara användas en gång.
Till miljarderna kommer all arbetstid som läggs i 290 kommuner på lägesanalyser, utbildningar, nya rutiner, projekt och organisatoriska förändringar. Genomförd omställning är inte samma sak som uppnådd förändring. Aktivitet är inte resultat.
Får människor hjälp tidigare? Har väntetiderna minskat? Har rättssäkerheten stärkts? Har barn blivit mer delaktiga? Har personalomsättningen minskat? Vet vi mer om vilka insatser som faktiskt fungerar? Har socialsekreterarna fått bättre förutsättningar att ägna sig åt socialt arbete?
Drygt ett år efter lagens införande är det för tidigt att avgöra reformens långsiktiga effekter. Samma försiktighet måste gälla åt båda håll. En genomförd omställning är inte ett bevis på en bättre socialtjänst. Kommunerna ska inte bedömas efter hur skickliga de är på att ställa om på papper. De ska bedömas efter vad som händer med människor.
Därför återstår frågan som skär rakt igenom hela reformretoriken: Vad kan socialtjänsten göra efter den 1 juli 2025 som den tidigare lagen faktiskt hindrade den från att göra?
Om mycket redan var möjligt återstår en ännu obekvämare fråga: Var problemet lagen eller politiker som inte såg till att jobbet blev gjort?
Ny lag? Ja.
Ny socialtjänst? Upp till bevis!
Nina Wensberg
Tor Nilsson
vd, delägare och konsulter i Wensberg & Nilsson Consulting AB
Fakta: Wensberg & Nilsson Consulting AB är ett konsult- och kvalitetsutvecklingsföretag grundat år 2019. Bolaget riktar sig främst mot privat och offentlig verksamhet inom sektorer som skola, sjukvård samt vård och omsorg