ARTIKELN I KORTHET
33 procent. 32 procent. 29 procent. Stödet för Donald Trump fortsätter att sjunka, trots redan tidigare rekordlåga nivåer. Kriget, inflationen, räntorna, energipriserna – det mesta krisar samtidigt som presidenten mest framstår som fokuserad på – vad många kallar – projekt för sin egen fåfänga: balsalen, triumfbågen, få sitt namn uppsatt på Kennedy Center och allt möjligt annat.
Till det kommer ett bombastiskt mottagande av Kinas kommunistdiktator Xi Jinping – och en uppmärksammad antikommunistisk reklamfilm – finansierad med skattepengar – där Trump medverkar till tonerna av en kör som sjunger ”Love me”.
I en ny mätning som Wall Street Journal publicerar har visserligen Trump den något högre förtroendesiffran 37 procent, men det är den lägsta noteringen en president har haft inför ett mellanårsval sedan tidningen började mäta 1990.
– Det här är veckan då det på allvar började kännas som att marken gav vika. President Trump är det republikanska partiet just nu, och hela partiet tvingas förhålla sig till den politiska verkligheten, säger den republikanske strategen Colin Reed.
Ändå är Donald Trump övertygad om att republikanerna kommer att göra ett kanonval i november, uppger personer i hans närhet för tidningen. Få partikamrater delar presidentens ljusa bedömning – och flera har så smått börjat försöka skapa ett visst avstånd till honom.
– Vi måste få ner priserna. Kriget i Iran måste ta slut – och det snabbt, säger Mike Rogers, som kandiderar till senaten i Michigan och är en av få republikaner som ser ut att ha en möjlighet att faktiskt slå oddsen, eftersom han ställs mot en kontroversiell motståndare i Abdul El-Sayed.
Kraschar brutalt i mellanvästern
Frågan är om det sena och milda avståndstagandet kan hjälpa kandidater som ofta varit blint lojala med den impopulära presidenten i tio år. Väljarna har sannolikt noterat att de mangrant slutit upp bakom honom i alla väder – och att Donald Trump uppmanat dem:
– Låtsas att jag står på valsedeln.
En detalj med de fallande siffrorna är att det är i ”röda” delstater – alltså traditionellt republikanska delstater – som kraschen är brutalast. Särskilt i den jordbrukande mellanvästern, som drabbats hårt av Trumps tullkrig och de stigande priserna på diesel. I Iowa, där Trump vann presidentvalet 2024 med över 13 procentenheter, leder demokraten Josh Turek med knappa två procentenheter över Ashley Hinson i snitt. Och i Kansas – en delstat Trump vann med 16 procentenheter – är det dött lopp mellan demokraten Adam Hamilton och Roger Marshall. Talande är också att JD Vance åker till Kansas för att kampanja, medan Trump ska på turné till lika republikanska Oklahoma, Alabama, Iowa, Florida, Texas och Alaska.
Samtidigt finns flera mer ”blå”, demokratiskt lutande delstater där rörelsen från Trump inte varit lika tydlig. Till exempel ser republikanen Susan Collins ut att i alla fall ge Troy Jackson en hård kamp om sin mångåriga plats i senaten i Maine, där Kamala Harris vann med sju procentenheter för två år sedan.
Vi ”ser vi en blå våg som i överväldigande grad är koncentrerad till röda delstater... Men det finns också en risk här för Demokraterna. Just de grupper där partiet gör sina största framsteg är också de grupper där opinionsmätningarna de senaste åren oftast har överskattat stödet för dem”, skriver statistikgurun Nate Silver och syftar på vit arbetarklass och väljare med latinsk bakgrund.
Enligt Silvers statistiska modell, baserad och viktad mot opinionsmätningar, har demokraterna 68,9 procents chans att vinna majoritet i senaten och 91,2 procents chans att ta över representanthuset.
– Republikanernas största hopp ligger i att opinionsmätningarna suger igen, säger han i sin podd ”Still Counting”.