Rysslands president Vladimir Putin, till höger, gör korstecknet medan han står vid relikerna efter den helige storfursten Dmitrij Donskoj, som upptäcktes under restaureringsarbeten i Ärkeänglakatedralen i Kreml i Moskva, torsdagen den 20 augusti 2026.
Foto: TT
Kritiken mot Putins religiösa drag: ”Mobiliserande myt”
Skickar helgonrelik till fronten • Ovanliga kopplingen till Sverige
・Uppdaterad:
En bit av kvarlevorna från en medeltida rysk furste skickas runt bland soldater i de ockuperade delarna av Ukraina.
Kritiker menar att Kreml använder religion för att legitimera kriget.
– Det är utan tvekan ett utnyttjande av kristendomen, säger historikern Alexander Zanemonets till CNN.
Ryska soldater vid fronten i Ukraina får ett ovanligt tillskott i krigsansträngningarna.
Sedan början av september har en relik från fursten Dmitrij Donskoj skickats runt mellan militära förläggningar i de ryskkontrollerade delarna av Ukraina, enligt CNN.
Den rysk-ortodoxa kyrkan uppger att reliken består av en del av Donskojs högra hand. Kyrkan beskriver den helgonförklarade fursten som en ”helig befälhavare” som symboliskt ska stå ”axel mot axel” med de ryska soldaterna.
Ovanliga kopplingen till Sverige
Dmitrij Donskoj levde mellan 1350 och 1389 och räknas som en av den ryska historiens mest kända furstar. Han blev berömd efter segern över den mongoliska Gyllene horden i slaget vid Kulikovo år 1380.
Det finns också en svensk koppling till fursten. Dmitrij Donskoj tillhörde Rurikdynastin, som fått sitt namn efter vikingahövdingen Rurik. Enligt traditionen kom Rurik från Skandinavien, troligen från det som i dag är Sverige, och grundade Kievriket på 800-talet.
Enligt experter som CNN intervjuat är reliken en del av den allt närmare relationen mellan Kreml och den rysk-ortodoxa kyrkan.
Religionsforskaren Sergej Chapnin beskriver användningen av Donskojs kvarlevor som en ”mobiliserande myt” som ska förstärka bilden av att Ryssland för ett rättfärdigt försvarskrig.
– För den ryska regimen är det mycket viktigt att visa att Ryssland inte är angriparen, utan att vi försvarar vårt territorium, säger han.
Chapnin menar att historiska symboler används för att koppla samman dagens krig med tidigare ryska segrar.
Kritiken: ”Ett utnyttjande”
Även den ryskfödde prästen och historikern Alexander Zanemonets är kritisk.
– Det är utan tvekan ett utnyttjande av kristendomen och kyrkan för patriotiska syften, säger han.
Samtidigt vittnar soldater om att religionen fått allt större betydelse under det utdragna kriget.
– Det är inte alla som pratar med Gud när allt går bra, men alla pratar med Gud när det går dåligt, säger en tidigare soldat.
Andra soldater beskriver möjligheten att tala med en präst eller röra vid heliga föremål som ett viktigt moraliskt stöd.
”Ovanlig lösning”
Men alla övertygas inte av initiativet.
En soldat i Donbas beskriver reliken som ”en mycket ovanlig lösning på våra problem i det 21:a århundradet”.
– Jag anser att de behövs mer av mödrarna till de män som omkom i den här militära operationen, säger han.