Under valnatten och dagarna efteråt följde vi rösträkningen kommun för kommun. Vi rapporterade om vinnare och förlorare, mandat som flyttades och tänkbara politiska styren.
Men en av demokratins farligaste skiljelinjer syns inte i något valresultat.
Den går mellan dem som följer vad som händer i samhället och dem som sällan eller aldrig tar del av journalistik.
En ny studie från Göteborgs universitet visar att de socioekonomiska skillnaderna i svenskarnas nyhetskonsumtion har vuxit. Den bygger på nästan 48 000 svar från SOM-undersökningarna mellan 1990 och 2023.
Människor med högre utbildning och inkomster tar del av mer journalistik. Så har det varit länge. Men avståndet till andra grupper har blivit större.
En förklaring sägs vara det enorma utbud vi har fått. Förr kunde den som slog på tv för att se ett underhållningsprogram få nyheterna på köpet. I dag kan den som inte redan är intresserad enkelt välja bort dem.
Det handlar inte bara om betalväggar. Sverige har fritt tillgängliga public service-nyheter. Trots det växer skillnaderna.
Frågan är också om människor upplever att journalistiken angår dem, eller mest framstår som ett samtal mellan politiker, experter och redan välinformerade.
Valbevakningen är det som har engagerat HD:s läsare allra mest i år. Den toppar alla våra listor.
Men många människor i nordvästra Skåne tar sällan eller aldrig del av vår journalistik eller av andra traditionella nyhetsmedier.
Mediemyndigheten konstaterar att personer under 30 tar del av politik- och samhällsjournalistik mer sällan än äldre. Nästan hälften av de unga använder samtidigt TikTok som daglig nyhetskälla.
I en internationell forskningsöversikt visar Reuters Institute att unga oftare än äldre upplever att nyheter inte är relevanta för dem eller är svåra att förstå. Där har nyhetsmedierna ett ansvar som inte går att skylla på TikTok, algoritmerna eller en påstått ointresserad generation.
På HD arbetar vi ständigt med att utveckla journalistiken. Det har vi och andra etablerade medier gjort i decennier. Det ligger i vårt DNA. I dagens digitala landskap har vi helt andra möjligheter att följa och se vad som engagerar våra läsare och vad som inte gör det. Vi lägger kraft på att presentera vårt innehåll i olika former, inte minst på sociala medier som TikTok och Instagram.
Under valnatten öppnade vi all vår valjournalistik så att alla kunde ta del av den.
Månaderna innan valet drog vi igång en kampanj där alla mellan 18 och 25 år får en gratis prenumeration under ett år. Det sänker en ekonomisk tröskel och ger fler möjlighet att upptäcka journalistiken.
Men gratis räcker inte.
Om innehållet inte upplevs som relevant spelar priset till slut ingen roll. Vårt uppdrag är att vara relevanta för människor i olika åldrar och livssituationer. Ändå är det inte självklart att de vänder sig till en lokaltidning.
Det måste vi förtjäna. Men relevans är inget projekt för en enskild åldersgrupp. Den måste prägla hela vår journalistik.
Lokaljournalistiken har en särskild betydelse. Det är lokalt och regionalt som många beslut fattas som påverkar vardagen. Vi har ett stort förtroende bland våra läsare. Det visar inte minst Förtroendebarometern 2026 där den lokala morgontidningen placerar sig högt.
HD bevakar nordvästra Skåne. Vi har reportrar på plats och möter människor som berörs av de beslut vi granskar. Men närheten kan inte bara mätas i kilometer mellan redaktionen och kommunhuset. Den måste märkas i journalistiken.
Om stora delar av befolkningen slutar ta del av journalistik får vi inte bara en kunskapsklyfta. Vi riskerar ett samhälle där människor har allt färre gemensamma fakta. Då blir det lättare för rykten, förenklingar och lögner att fylla tomrummet.
Valet är över. Men demokratin kan inte reduceras till den dag vart fjärde år då vi går till vallokalen. Den behöver människor som kan följa vad som händer också mellan valen. Och en journalistik som inte bara finns tillgänglig, utan som fler faktiskt känner är till för dem.
Det är något vi kommer fortsätta kämpa för.