Liberalerna lyckades under valrörelsens slutskede sätta budskapet att Tidöpartierna riskerade att förlora makten om partiet åkte ur riksdagen. Novus undersökningar visade efter det att stödet för Liberalerna ökade kraftigt. Ökningen bekräftades därefter också av andra opinionsinstitut.
Nu dras slutsatsen att det var undersökningarna som orsakade rörelsen. Det är ett allvarligt feltänk. Opinionsundersökningar är en självklar del av en valrörelse, men att en mätning fångar en politisk dynamik är inte samma sak som att den har skapat den.
Det är när den distinktionen börjar suddas ut som frågan blir principiell.
Oberoende undersökningar fyller en särskild funktion just därför att resultaten aldrig får anpassas efter vem som gynnas eller missgynnas av dem. När politiska aktörer börjar misstänkliggöra själva källan för att siffrorna är obekväma, flyttas diskussionen från metod till motiv.
”När inget är sant är allting möjligt.” Citatet ringar in hur modern desinformation fungerar, men samma logik slår till när politiska aktörer inte gillar verkligheten. Passar inte siffrorna den egna berättelsen ifrågasätter man hellre undersökarens intentioner än att förhålla sig till verkligheten. När oberoende undersökningsföretag kollektivt börjar behandlas som politiska motståndare riskerar man att spä på en redan farlig misstro mot kunskap och fakta.
WAPOR och Esomar har under lång tid försvarat rätten att både genomföra och publicera opinionsundersökningar. Skälet är enkelt. Begränsningar av den möjligheten är också begränsningar av medborgarnas rätt att ta emot och sprida information.
Det är därför jag reagerar när Moderaternas ledning i SVT vill ”kalla upp” undersökningsföretagen efter ett val, med motiveringen att partiet ska ha skadats av för låga resultat. Vi är inte underställda politiken. Vår uppgift är att följa, analysera och förklara opinionen så sakligt och korrekt vi kan, oavsett vilka partier det gynnar. Själv har jag alltid sett oberoendet som själva kärnan i mitt arbete. Min uppgift har varit att förstå och förklara väljarnas beteenden, inte att styra dem.
Internationellt finns tydliga exempel på vad som händer när den politiska pressen ökar. Efter en uppmärksammad undersökning inför presidentvalet 2024 stämde Donald Trump opinionsundersökaren Ann Selzer och tidningen Des Moines Register för otillbörlig påverkan. Den 23 september ogillade domstolen i Iowa talan helt, med motiveringen att opinionsundersökningar och publiceringar åtnjuter ett fundamentalt grundlagsskydd.
Även i Europa har rätten att publicera undersökningar prövats juridiskt. I Frankrike slog landets högsta domstol redan 2001 fast att ett publiceringsförbud inför val stred mot Europakonventionen, eftersom det innebar en otillåten inskränkning i rätten att både ta emot och sprida information.
Poängen är inte att Sverige befinner sig där i dag. Poängen är att oberoendet måste försvaras innan frågan når dit.
I den här diskussionen behöver vi också hålla isär två tidpunkter. En opinionsundersökning beskriver opinionen när den genomförs. Ett valresultat beskriver hur människor till slut röstar. Ann Selzer formulerade det träffande: ”Polling is a social science, not clairvoyance.” Håll inte dem som följer väljaropinionen ansvariga för hur väljarna sedan röstar.
Politiska partier måste ta ansvar för sina egna valresultat. Novus undersökningar har i varje val gett en god bild av hur väljarna resonerar under valrörelsen, vilket fyller en viktig demokratisk funktion i samhället.
Torbjörn Sjöström, styrelseordförande, Novus, Sveriges representant för WAPOR