INSÄNDARE. Vissa politiker undergräver och skadar medborgarnas tilltro och respekt för skatter som är basen för vår välfärd. Det är dags för svenska politiker att besinna sig, skriver Kent Eklund.
Offentlig verksamhet finansieras av skatter som våra valda politiker lagstiftar om. Alla politiker bör därför agera för att väljarna ska ha en respektfull attityd till våra skatter. De ska förstå med modersmjölken att det är skatterna som finansierar sjukvård, skolor, försvaret, polis och infrastruktur.
Att då bedriva kampanjer där ordet skatt används i syfte att beskriva något mycket negativt är ovärdigt. Att då använda ordet skatt i sammanhang där det inte finns som benämning på något mycket negativt och skadligt är direkt olämpligt.
Det ger budskapet till medborgarna att skatter är en stöld eller ett gift. Det undergräver medborgarnas tilltro och respekt för vårt samhälle och vår demokrati.
Här är tre exempel:
1. I valrörelsen har begreppet bolåneskatt använts flitigt. Varför säger man så? Vi har ingen bolåneskatt. Den finns inte! Det är ett oseriöst, vilseledande och populistiskt begrepp. Det man avser är att räntorna kan stiga om man skulle ta ut skatt på bankernas övervinster. Varför säger man inte det?
Vi kan få höjda räntor, men det är inte helt säkert , och med hur mycket. I stället använder man ordet bolåneskatt för att skapa en stark motvilja och därigenom undergräva skatteacceptansen hos medborgarna.
2. Det har även bedrivits en landsomfattande kampanj: ”Avskaffa den orättvisa flyttskatten!” Man ska skriva/säga som det är: Vi har ingen flyttskatt!
Det man då avser är den reavinstskatt på 22 procent som man kan få betala på den vinst, om man gör en sådan, vid försäljning av en bostad. Om reavinstskatten enligt förslaget skulle avskaffas skulle det även innebära att uppskovsbelopp på tidigare reavinster som ligger i fastigheter blir skattefria. Sådana finns ända från 90-talet. Det har man inte beaktat. Det kan innebära att förslaget om det genomfördes skulle dränera statsfinanserna på hundratals miljarder kronor.
3. Fastighetsskatten var en effektiv skatt som ingen kunde smita ifrån. Den avskaffades 2008. Det innebar stora skattesänkningar för villaägare, i synnerhet i storstäderna, med höga taxeringsvärden på sina bostäder. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift upp till ett begränsat belopp som påfördes alla.
Lagrådet kritiserade benämningen ”avgift” och slog fast att det juridiskt sett är en skatt. Benämningen avgift är alltså felaktig. Men eftersom det drevs en sådan kampanj mot fastighetsskatten av vissa politiker valde de att kalla det avgift i stället för att få acceptans.
Ovanstående tre exempel visar hur vissa politiker undergräver och skadar medborgarnas tilltro och respekt för våra skatter. Politikerna har ett ansvar att vara sanningsenliga och seriösa. De ska föra debatten så att vår demokrati med den ursprungliga grundbulten i vår demokrati att svenska folket genom sina folkvalda bestämmer sin beskattning hanteras på ett absolut ärligt och respektfullt sätt.
Att börja använda begreppet skatt som ett skällsord på något som inte finns är små steg bort mot något som mer liknar Donald Trumps politiska agerande.
Det är dags för svenska politiker att besinna sig!
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare