Valfusk. Ordet har synts i många rubriker sedan i måndags. Det sedan det uppdagats att en förundersökning om misstänkt valfusk i Borlänge hade inletts.
Samtidigt har fler anmälningar om valfusk rapporterats in efter händelsen, och vad allt landar i är ännu inte klart.
Men vad räknas som valfusk egentligen?
Att du till exempel inte får hota eller tvinga någon att rösta på ett visst parti är de flesta med på. Men om det är olagligt att dela ut förkryssade valsedlar är det färre som kan svara på med säkerhet.
– Vi har ett antal mellanvarianter, en gråzon, säger Joakim Nergelius, juridikprofessor på Örebro universitet, om ”valfusken”.
Juridikprofessorn tror att det kan vara svårt att avgöra vad som är valfusk eftersom den här typen av brottsanklagelser är ovanliga.
Även Helsingborgs valchef Erik Sidén menar att det är ovanligt med valfusk. I Helsingborg har det inte förekommit några rapporter om det efter årets val.
– Det är ett svårt system med stora utmaningar, säger han och förklarar att folk emellanåt tror att valfusk begåtts när så inte är fallet.
– Ibland är det folk som menar att man fick hjälp av en annan, att det var en anhörig som stod med och sen så stod också en röstmottagare där. Då menar man att när en anhörig är med så är det valfusk, förklarar han.
Det är det inte. Hjälp ska man kunna få om man är i behov av det, menar han. Röstmottagare har även tystnadsplikt.
Joakim Nergelius upplever dock att valarbetare har blivit striktare.
– Det är mycket mer översyn och kontroll över att folk inte går fram till de som står i valbåsen och försöker hjälpa till. Tidigare hade man väl kanske en lite mer tolerant syn på det.
Men om det är okej eller inte att hjälpa någon med röstningen är inte det enda kluriga exemplet som finns:
Förkryssade valsedlar
Att dela ut förkryssade valsedlar är inte olagligt. Och så länge personrösten är ikryssad för hand kommer den räknas som giltig.
Är personkrysset gjort maskinellt, alltså ifyllt redan i samband med att valsedeln trycks, kommer dock bara rösten på det valda partiet räknas, medan personrösten anses som ogiltig, skriver Valmyndigheten på sin hemsida.
Joakim Nergelius är dock mycket skeptisk till förkryssade valsedlar.
– Det strider mot hur valen är tänkta att gå till, där det är den enskilde väljaren som ska bestämma om han eller hon föredrar en viss kandidat, säger han.
Betalning mot en röst
Ett uppenbart exempel på valfusk, enligt Joakim Nergelius, är att betala någon för att rösta som man själv önskar – alltså indirekt att köpa sig en extra röst.
– Man får inte köpa röster. Det blir ett mutbrott, säger han och fortsätter.
– Och därnäst så stör man ju den demokratiska processen. Det är väl rätt självklart.
Skjuts till vallokalen
Att skjutsa någon till en vallokal är inte olagligt. Skulle människor däremot bussas till vallokalerna skulle situationen kunna bedömas annorlunda.
– Om det sker i större och organiserad skala, ja då skulle det kunna vara tänkbart att det är brottsligt. Men inte att man hjälper någon gammal tant eller liknande att åka till vallokalen. Det är ju bara en hygglig social insats, säger Joakim Nergelius.
Dörrknackning innan valet
Knack, knack, knack.
Så kunde det låta när olika partimedlemmar svängde förbi hemma hos dig. Men får verkligen ett partis representanter göra hembesök?
Ja, det får de.
– Att knacka på och argumentera, det är inte förbjudet i sig, säger Joakim Nergelius och förtydligar att han utgår från att inga hot, tvång eller liknande innefattar frågan om dörrknackning.
Att knacka på hos väljare har varit en tradition i svenska val i alla tider.
Kampanjandet utanför vallokalen
Att propagera för eller emot ett eller flera partier är inte tillåtet i närheten av vallokalen.
Men var går gränsen?
Det är upp till respektive valnämnd att besluta. I regel kan du i alla fall utgå från att det här inte får genomföras inne i vallokalen och i dörren in till lokalen.