Ett stort, snabbt och kraftfullt djur som älgen låter sig inte studeras hur som helst. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) drog nytta av en älgpark i Västerbotten, där de under tio veckor observerade sju älgar.
Syftet var att försöka fånga de olika individernas särdrag, genom att notera hur de rörde sig, åt, vilade och förhöll sig till de andra älgarna – och till de människor som besökte parken. Älgarnas beteenden graderades på olika skalor. För forskarna blev det snart tydligt att djuren verkligen hade personligheter. En del var stöddiga, andra mer följsamma. En del tycktes ta det med ro när människor kom på besök, andra var avvaktande.
Lät sig klappas
– Vi såg att när människor räckte fram grenar – alltså god mat – så måste älgen fatta ett beslut: ska jag stanna nära de andra älgarna, eller ska jag ta för mig? Vi upptäckte att de mest dominanta djuren också var de som hade minst problem med att närma sig människor. De accepterade att bli klappade. Men de dominanta djuren var också mindre sociala gentemot de andra älgarna, säger Bruno Esattore, forskare inriktad på djurbeteende och hjortdjur.
Att älgarna skilde sig åt var inte så förvånande i sig, vinsten med studien var snarare att metoden fungerade, fortsätter han. Och forskarlaget hoppas att kunskapen kan komma till praktisk användning.
– Sverige är unikt med sina många älgparker och vi tror att de parkansvariga kan ha nytta av metoden. Besöken kan anpassas utifrån djurens olika personligheter, både för att säkerställa djurens välmående och säkerheten för besökarna, säger Bruno Esattore.
Orädda skapar problem
Forskningen fortsätter nu bland älgar i sitt naturliga element, ute i skog och mark. Där följs djuren med gps och utifrån data ges en bild av deras rörelsemönster och vilka faror de utsätts för. Med kunskap om hur älgars beteende skiljer sig åt skulle det till exempel vara möjligt att ringa in vilka som löper störst risk att bli påkörda, eller vilka som orsakar skador på skog eller lantbruksgrödor, förklarar Bruno Esattore.
– Studier av andra arter har visat att det oftast är de djur som är mer orädda – de som tar större risker – som ställer till med problem. Om man har problem i ett specifikt område kan man försöka identifiera vilka individer som rör sig där och rikta åtgärderna specifikt mot dem för att minska problemen, säger Bruno Esattore.
Älgparksstudien har publicerats i Applied Animal Behaviour Science.