I valrörelsen haglade vallöftena tätt: Extra pengar till familjer vid lov, en extensiv tandvårdsreform, höjt barnbidrag och sänkta skatter på inkomst och för pensionärer.
Vilka av dessa löften som sedermera lyfts in i höstbudgeten behöver vara klart den 12 november.
Men redan nu lyfter Riksbankschef Erik Thedéen ett varningens finger – eller en upplysning, som han själv vill kalla det – till de som ges möjlighet att lämna in budgeten – den måste kunna stå på egna ben. Eller som Thedéen uttrycker det: Det måste råda balans i budgeten. Balans i budgeten och balans i svensk ekonomi.
Som det ser ut nu saknas balansen.
Då går inte ekvationen ihop
– Man måste så att säga strama åt för att komma dit. Och då blir det, om man vill göra de här olika åtgärderna som man har presenterat i valet från olika partier – det är inte någon partifärg i detta – ja, då måste man i stor utsträckning finansiera dem, annars går inte den där ekvationen ihop, säger han i Ekots Lördagsintervju.
Om inte så ökar risken för att inflationen stiger och att Riksbanken behöver höja räntan för att kyla av den svenska ekonomin. I och med att det ser ut som att ”de lediga resurserna” i ekonomin, rörelseutrymmet, nästa år kommer det att bli mindre, blir det ”i någon mening farligare”, säger Thedéen.
– Då kommer det kunna få inflationseffekter om finanspolitiken blir väldigt stimulativ. Och blir den det, då kan man få inflationseffekter och då har ju vi ett lagstadgat mål så då måste vi agera för att stävja det.