Artikeln i korthet
■ Flera väljargrupper är underrepresenterade i riksdagen.
■ Medelålders, högutbildade med svensk bakgrund dominerar.
■ Kvotering lyfts fram som snabbaste vägen till förändring.
Miljöpartisten Hanna Lindqvist, 22, är yngst i riksdagen.
Hon är en av 15 personer under 30 år, vilket motsvarar 4,3 procent av de totalt 349 ledamöterna – medan andelen röstberättigade i samma ålder uppgår till knappt 17 procent.
Det innebär att gruppen unga är kraftigt underrepresenterade i riksdagen.
Och det är det fler grupper som är:
Äldre, utrikesfödda och personer med personer med arbetarbakgrund.
Representation i riksdagen
■ 15 riksdagsledamöter – cirka 4,3 procent – är under 30 år, jämfört med knappt 17 procent av de röstberättigade.
■ 13 ledamöter är 65 år eller äldre, vilket motsvarar 3,7 procent i riksdagen. Av de röstberättigade i Sverige utgör 65-plussarna 29 procent.
■ Andelen utrikesfödda i riksdagen låg inför årets val på 8 procent, där nivån har legat sen 2010, samtidigt som andelen utrikesfödda med rösträtt har ökat till 16 procent, enligt Ekot.
■ Ungefär hälften av befolkningen i Sverige har ett arbetaryrke, men andelen riksdagsledamöter med erfarenhet från ett arbetaryrke i närtid ligger på en bråkdel av det: 12 procent, enligt en kartläggning från Arbetet.
De är överrepresenterade i riksdagen
Cecilia Josefsson, docent och universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, har forskat på representation inom politiken och säger att den svenska riksdagen är ”relativt homogen”.
– Medelålders män och kvinnor med helsvensk bakgrund och högskoleutbildning är överrepresenterade.
Enligt statsvetaren har Sverige ändå en bred representation när det kommer till vissa grupper, som unga och personer med arbetarklassbakgrund, jämfört med flera andra länder. Vi har också en bred geografisk representation.
Geografisk kvotering
– Det ser vårt valsystem till. Man kan säga att vi kvoterar in geografiskt, vi har en idé om att det spelar roll att folk kommer från olika geografiska områden, säger Cecilia Josefsson.
Hon fortsätter:
– Sen är personer som inte är födda i Sverige underrepresenterade. Det skulle jag säga är ett problem, då frågor om immigration, integration och segration är viktiga. Att då ha personer som har egen erfarenhet av det spelar roll, det vet vi.
”Diskriminering i partierna”
Att flera grupper är underrepresenterade i riksdagen beror enligt Cecilia Josefsson främst på partiernas kandideringssystem.
– Och vi vet att anledningen till att exempelvis folk med invandrarbakgrund är underrepresenterade till stor del handlar om en typ av diskriminering i partierna. Att partierna inte kan fånga upp dem och att de, även när de är engagerade politiskt, har en mindre chans att komma med på de här listorna. Precis som det var för kvinnor tills alla partier började kvotera i någon mån, säger statsvetaren.
Är det ett problem att vi i dag har en relativt homogen riksdag?
– Ja, eftersom vi tänker oss att de erfarenheter man har i livet spelar roll för de frågor man tycker är viktiga och driver.
Snabb förändring med kvotering
Hur löser man det här då?
– Om vi tittar på kvinnors underrepresentation historiskt i världen, så är kvotering det enda som vi vet fungerar. Det kan ske på olika nivåer. I Sverige har vi inte lagstiftad könskvotering, utan det är partierna själva som har satt mål om att ha en viss andel kvinnor på valbara platser. Det är det som fungerar om man vill ha en verklig förändring snabbt.
Enligt Cecilia Josefsson kan kvotering dock föra med sig problem, men hon tycker att partierna bör uppmärksamma underrepresentationen och att det vore bra om ”det finns en vilja att göra något åt saken”.
– Vill man locka väljare bland underrepresenterade grupper är det bra att tänka på vilka kandidater man för fram. Känslan av att känna sig representerad ska inte underskattas, säger hon.