BERLIN. Tyskland håller val nästan varje år. Orsaken är enkel: Landet är en federation. Ett beslutsfattande på flera nivåer har setts som en garanti mot extremism. Men på senare tid har det hjälpt högerradikala AFD.
Som Berlinkorrespondent får man snabbt konstatera: Det går inte att skriva om alla val i Tyskland.
Tyskland har 16 förbundsländer, det vill säga delstater. Alla håller val till sina delstatsparlament, eller lantdagsval som det kallas i Tyskland. Valen hålls vid olika tidpunkter och mandatperioden är i allmänhet fem år. Men som alltid i Tyskland finns det undantag – parlamentet i Bremen sitter i fyra år.
De gamla Hansastäderna Bremen och Hamburg är stadsstater och har alltså status av förbundsland. Det har även Berlin, vilket också har sin historiska bakgrund. Efter andra världskriget blev Västberlin en västtysk enklav, omgiven av DDR. Staden fick status av ett eget förbundsland inom Västtyskland, och behöll den efter återföreningen.
Med andra ord går det sällan ett år utan val i Tyskland. År 2026 har varit ett så kallat supervalår, då hela fem förbundsländer hållit delstatsval. Dessutom höll tre förbundsländer kommunalval. Nästa år är det fyra förbundsval: I Schleswig-Holstein, Saarland, Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen. Dessutom ett så kallat statsval i Bremen.
I Sverige har partierna alltid en möjlighet att pusta ut mellan valen. I Tyskland tvingas de däremot hela tiden att vara på tårna. Varje delstatsval är att betrakta som en barometer. Det viktigaste valet är parlamentsvalet vart fjärde år. Då är det till stor fördel om man har ett starkt regionalt valresultat att luta sig tillbaka mot.
Ett på riksnivå litet parti kan vara stort i ett förbundsland. Till exempel får De gröna i förbundsdagsval vanligen 8-10 procent av rösterna. Men i Baden-Württemberg är de ett maktparti som vann årets delstatsval med drygt 30 procent.
Vänsterpartiet Die Linke får också 8-10 procent i förbundsval, men blev nyligen största parti i Berlin med över 25 procent.
Delstatsvalen har blivit den viktigaste språngbrädan för högerradikala AFD. I östtyska förbundsländer har partiet växt hisnande snabbt, till exempel i Thüringen, Sachsen och Mecklenburg-Vorpommern. Det tydligaste exempel är Thüringen: från 10,6 procent år 2014 till 32,8 tio år senare.
Att AFD i år har gått framåt så starkt i både Sachsen-Anhalt och Mecklenburg-Vorpommern har skakat den tyska politiken på riksnivå. Samtidigt har CDU gjort usla resultat och förbundskanslern Friedrich Merz måste gång på gång förklara sig. Det flyttar fokus och energi från regeringens reformarbete – som gick knackigt redan som det var.
Den starka federalismen i Tyskland har framför allt historiska skäl. I hundratals år bestod dagens Tyskland av kungariken och furstendömen, som byggde allianser eller krigade mot varandra. Det var först på 1870-talet som järnkanslern Bismarck lyckades förena dem. Tyskland är fortfarande det kanske mest federalistiska landet i Europa.
Mångfalden är en del av vad Tyskland är. Men de många beslutsnivåerna ses också som en garant mot extremismen. Beslutsfattandet går långsamt och man måste ta många faktorer i beaktande. Det har betraktats som en fördel, med tanke på Tysklands historia.
Ironiskt nog har de täta valen på senare tid spelat radikalerna i händerna. Höstens val i två östtyska förbundsländer gav AFD en enorm skjuts framåt och skadesköt regeringen ordentligt.
Friedrich Merz vidhåller att om bara reformerna får tid att verka kommer stödet till högerradikalerna att minska. Men reformerna bromsas i själva verket av de ständiga valen. CDU:s regeringspartner socialdemokraterna börjar till exempel få kalla fötter om pensionsreformen, som är mycket impopulär bland väljarna.
Delstatsvalen har helt enkelt blivit en tvångströja för Merz regering.
Fakta.Supervalår i Tyskland
Delstatsval:
● Baden-Württemberg 8 mars
● Rheinland-Pfalz 22 mars
● Sachsen-Anhalt 6 september
● Berlin 20 september
● Mecklenburg-Vorpommern 20 september
Kommunalval:
● Bayern 8 mars
● Hessen 15 mars
● Niedersachsen 13 september
Val i Tyskland 2027
Delstatsval:
● Saarland 18 april
● Schleswig-Holstein 18 april
● Nordrhein-Westfalen 25 april
● Niedersachsen 26 september
Statsval:
● Bremen 30 maj
Termer:
● Delstat/Bundesland: De tyska delstaterna, 16 till antalet. Styrs av regionala parlament som kallas för lantdag. Dessa delstatsval hålls i regel vart femte år.
● Stadsstat: En storstad som av historiska skäl har status av en delstat. I Tyskland räknas Hamburg, Bremen och Berlin som stadsstater. Väljs genom statsval.
● Förbundsdag/Bundestag: Det tyska parlamentet som sammanträder i Berlin. Väljs i förbundsdagsval vart fjärde år.