Lugnet efter stormen. De sista eleverna har precis ätit lunch och vi befinner oss i matsalen hos International School of Lund (ISLK). Personalen passar själva på att äta samtidigt som de planerar för resten av veckan och summerar dagen.
En helt vanlig arbetsdag?
Inte riktigt. Linus Gunnarsson och Lina Ståhl rullar en vagn framför sig. Den är fylld med stora konservburkar som skolan har köpt in. Bakom skyddsplasten skymtar vi bekanta konserver som Felix gulaschsoppa och Bullens pilsnerkorv. Eleverna fick också bekanta sig med en annan klassiker – fiskbullar i dill- eller hummersås.
– Allt har faktiskt fungerat över förväntan. Det har inte varit något suckade och gnällande. Tvärtom. Vissa har till och med tagit två portioner, säger Lina Ståhl.
Beredskapsveckan är en årlig temavecka som leds av Myndigheten för civilt försvar. Syftet är att ”öka allmänhetens kunskap och motståndskraft inför kriser och krig”.
På ISLK tog man beredskapsträningen på fullt allvar. Förutom att servera mat av det mindre glamorösa slaget bedrev man också undervisning helt utan datorer och internet.
I jakten på matrecensioner frågar vi elever på andra våningen vad de tyckte om maten. I korridoren springer vi på en av skolans elever, Inaya Zaheer.
– Du menar fiskbullarna som var dränkta i någon slags sås? Nej, jag åt inte dem. Jag tycker mer om fisk som är panerad och lite krispig, säger hon.
Bland de lite äldre eleverna inne i klassrummet låter det annorlunda.
– Jag gillade verkligen fiskbullarna med hummersås. Det var jättegoda, säger Eliot Lemonnier.
Att fiskbullarna bara innehåller 0,5 procent hummerkött tycks inte störa.
Även klasskamraterna Virginia Bertini och Katia Serednicki ger tummen upp till den konserverade skolmaten.
Men hur var det egentligen att studera i en helt analog värld, utan både datorer och wifi?
– Jag trodde inte att det skulle vara så stor skillnad, men det var det. Det svåraste var att man inte kunde söka upp fakta, säger Virginia Bertini.
– Om det blir en riktig kris tror jag att allt blir mycket svårare. Lärarna borde planera in krislektioner om något skulle hända. Att inte ha tillgång till internet gör att allt blir mycket svårare. Det går inte att hitta all information i böcker, säger Katia Serednicki.
Ute på skolgården träffar vi rektorn Ulrika Wiman, som har varit med och planerat dagen.
– Man måste tänka lite old school. Vad gör man till exempel om elen försvinner? Som rektor har man uppgiften att hålla igång verksamheten även när kriser inträffar, säger hon.
Hur väl rustad är skolan om krisen skulle vara framme på riktigt?
– Det beror ju såklart på hur krisen ser ut. Vi har ett tätt samarbete med Måltidsservice när det gäller krismaten. Det handlar också om att ha vissa saker hemma, som till exempel vattendunkar och påsar till toaletterna. Händer det något på vår skola finns det många som kan hjälpa till. Om något drabbar hela Lund blir det ett skarpare läge eftersom alla behöver hjälp samtidigt.
Beredskapsveckan
• Beredskapsveckan hålls en gång om året under vecka 39.
• Veckan leds av Myndigheten för civilt försvar och involverar många aktörer. Kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer ordnar ofta både övningar och föreläsningar runt om i landet.
• Årets tema för beredskapsveckan är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.
• Beredskapsveckan startade 2017 med målet att fler privatpersoner skulle vara förberedda vid en eventuell kris.
Källa: Myndigheten för civilt försvar.