När politiker diskuterar kultur hamnar frågan nästan alltid på utgiftssidan. Vad kostar museerna, kulturskolan, teatern och musiken? Jag vill vända på frågan: Har Sverige råd att inte investera betydligt mer i kultur?
Sverige är litet, men inom formgivning tillhör vi den internationella frontlinjen. Scandinavian Design är ett globalt kvalitetsbegrepp. Många av dagens kreatörer växte upp under 60-, 70- och 80-talen, när Sverige satsade på bibliotek, museer, teatrar, musikskolor och konstnärliga utbildningar. Vi skördar fortfarande frukterna. Vilka svenska kreativa världsstjärnor utbildar vi för 2050?
Som designer har jag sett hur kulturell kompetens blir industriella värden. För fyrtio år sedan kunde ett svenskt företag konkurrera med en smart produkt. Idag kopieras teknik och funktion globalt. För att vinna krävs också form, identitet och upplevelse.
Jag växte upp i en konstnärsfamilj och drogs som barn runt på Millesgården och Moderna Museet, teater, dans och opera. Lägg till skolans bild, slöjd, musik och konsthistoria. Då såg jag det inte som utbildning. Idag använder jag intrycken varje dag och kan peka på möbler inspirerade av en föreställning på Operan. Och det blir reda pengar.
2012 vann jag en tävling mellan ledande industridesignkontor om att formge världens första villahiss. På fyra år nådde produkten omkring tusen hissar per år. Designen var avgörande för affären.
I möbelbranschen går formgivningens värde att beräkna. En formgivare kan få omkring fem procent i royalty. Svensk möbelproduktion var 2025 cirka 46 miljarder kronor. AB Volvo, Volvo Cars, Electrolux, Husqvarna och Thule – fem koncerner där design är ett tydligt konkurrensmedel – omsatte tillsammans omkring 1 000 miljarder. Värdera hypotetiskt designens bidrag till fem procent och vi talar om 50 miljarder kronor.
Det är ingen nationalekonomisk beräkning, men synliggör vad kulturdebatten missar. De kulturella och kreativa branscherna omsatte omkring 650 miljarder kronor och sysselsatte 250 000 människor 2023. Ändå är det bara toppen av isberget. Under ytan finns kreativiteten som skapar värden i resten av näringslivet.
Sedan ett år bor jag på Österlen. Konstrundan skapar inte bara konstförsäljning utan hotellnätter, restaurangbesök och handel. Vem skapade värdet av hotellnatten – hotellet eller kulturen som fick gästen att resa hit? Turister konsumerade för 504 miljarder kronor i Sverige 2025. Vi mäter hotellnotan, men sämre varför gästen kom. I Visit Swedens internationella målgrupp förknippar sju av tio Sverige med design.
Stockholm Furniture Fair visar hur lätt ett sådant värde tas för givet. I decennier reste internationella journalister och inköpare hit och byggde bilden av Sverige som designnation. Efter pandemin och ökad konkurrens försvagades den. 2023 meddelade Stockholms stad att mässbyggnaden skulle rivas och verksamheten säljas. Beslutet ändrades senare, men Köpenhamn har tagit över mycket av rollen som Skandinaviens internationella designscen.
Det är en varningssignal. Ett renommé tar decennier att bygga men kan förloras snabbt. När press och inköpare flyttar följer affärer och kompetens efter. På sikt riskerar även svensk industris designkompetens att försvagas. Musiken visar samma samband. Svensk musik genererade sex miljarder kronor i exportintäkter 2024. Bakom finns årtionden av musikundervisning, kulturskolor, replokaler och scener. Idag stängs musikscener på grund av störningsklagomål och dålig ekonomi.
Kulturen skapar näringar och export, stärker industrin, driver besöksnäringen och tränar kreativiteten hos barn som ska bli författare, designers, ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer. Dess ekonomiska avtryck är större än kultursektorns egen omsättning.
Därför räcker det inte att försvara dagens kulturbudgetar. Sverige behöver investera betydligt mer i kultur. När AI gör teknik och kunskap tillgänglig för fler blir originalitet, kulturellt kapital och förmågan att tänka annorlunda viktigare. Sverige kommer inte att vinna framtidens konkurrens genom billigare arbetskraft, utan genom mer kreativa människor.
Vi lever på ett kreativt kapital byggt under generationer. Bildsalen, slöjdbänken, kulturskolan, museet och teaterscenen är inte vid sidan av Sveriges ekonomiska infrastruktur. De är en del av den. Större investeringar i kultur är inte välgörenhet. Det är en investering i Sveriges framtida konkurrenskraft och välstånd.
Alexander Lervik, designer