Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När jag först träffade min fru hade hon fortfarande turkiskt medborgarskap. Det innebar i sin tur att hon hade ett så kallat nüfus, ett nationellt identitetskort där det stod angivet vilken religion hon tillhörde. I den obligatoriska rutan märkt ”Religion” stod där hıristiyan, det vill säga kristen, på hennes kort.
Jag minns känslan av obehag detta ingav mig. Med tanke på att uppemot 1,5 miljoner kristna bragtes om livet under folkmordet 1915 i Osmanska riket gav denna id-uppgift associationer till de J:n som Nazityskland med start 1938 började stämpla i judars pass.