Regeringen vill skynda på processen att stoppa substanser som liknar förbjudna ämnen, så att de inte säljs lagligt innan de narkotikaklassas. En åtgärd som påstås minska narkotikarelaterade skador. Men internationella erfarenheter och statistik från bland annat FN:s narkotikaorgan UNODC och EU:s narkotikamyndighet EUDA visar att familjeklassning riskerar förvärra problemet.
När man i USA 2018 och i Kina året efter införde ett generellt förbud mot “fentanylrelaterade substanser” utropades det som en historisk triumf. Marknaden för fentanylbesläktade föreningar försvann omgående och beslagen sjönk dramatiskt.
Svåra att upptäcka
Men efterfrågan upphörde inte. Tillverkarna av dessa narkotiska föreningar stängde aldrig sina fabriker. I stället började de producera en serie syntetiska opioider enligt ett gammalt patent från 1950-talet: 2-bensimidazoler, kända som nitazener. En grupp substanser som är 10-50 gånger starkare än fentanyl och upp till tusen gånger starkare än morfin, och svår att upptäcka med traditionella drogtester.
Nitazener täcktes alltså inte av familjeklassningen och var lagligt att tillverka och exportera. De första beslagen skedde bara några månader efter lagförändringen i Kina. För två år sedan narkotikaklassades 20 nya substanser i Sverige. 19 av dessa var olika varianter av nitazener.
Inom kriminologin talar man ofta om The Iron Law of Prohibition, hur hårdare och bredare förbud inte leder till minskat bruk, utan i stället mer potenta, toxiska – och under en tid lagliga – alternativ som fortsätter möta behovet. Nitazener uppstod inte trots familjeklassningen, utan som en effekt av den.
I takt med att nitazener narkotikaklassas globalt så uppstår samma cykel igen. Nu ser vi substanser som brorfin och cyklorfin fylla vakuumet som uppstod. Det är en katt-och-råtta-lek mellan lagstiftningen och de kemister som upptäcker nya och obeprövade molekyler.
Kända molekyler kommer systematiskt att ersättas av farliga preparat, och myndigheter tror sig ha nått bättre kontroll samtidigt som risken för konsumenten mångdubblas
Att Sverige genom en familjeklassning skulle öka sitt skydd mot denna marknadsmekanism är en naiv och symbolisk signalpolitik. Om riksdagen inför en bredare narkotikaklassning kommer polis och tull få lättare att arbeta proaktivt och beslagta en mängd substanser innan de når vårt land. Men priset vi betalar är brutalt. Kända molekyler kommer systematiskt att ersättas av farliga preparat, och myndigheter tror sig ha nått bättre kontroll samtidigt som risken för konsumenten mångdubblas.
Svensk narkotikapolitik behöver grundas i rekommendationer från internationell forskning och modern skadereducering, inte i åtgärder som driver på utvecklingen av starkare och farligare substanser. En familjeklassning i Sverige riskerar förvärra problemet den vill lösa.
Johan Svensson, narkotikapolitisk debattör