Dagen före valet kan jag ändå inte hålla mig. På torget står ett SD-tält med sex personer i partikepsar och jackor. Inga besökare. Så jag kliver fram med min enkla fråga: Vem är svensk? I ett parti som liksom Sverigedemokraterna är så stenhårt fixerat vid svenskhet, borde det ju ha tänkts en del – och en klar och tydlig definition finnas utmejslad.
Det gör det inte.
När jag kritiserar Björn Söders uttalande att samer och judar inte är svenskar, brukar jag få mejlkorgen full av bisarra hänvisningar till etnicitet, värdegemenskap och historiebakgrund. Mina motfrågor får sällan svar eller urartar i mejltrådar strax bortom Blut und Boden.
Så jag tänkte att det nu var ett bra tillfälle att reda ut vad SD egentligen menar om vem som är och får definieras som svensk.
För min del är det enkelt: svensk är den som har ett svenskt medborgarskap. Därtill finns människor som känner sig som svenskar – och det kan de väl få göra, även om de inte kan omfattas av de exklusiva rättigheter och skyldigheter som följer på ett medborgarskap. Däremot hamnar man snart i ett träsk om vissa svenska medborgare inte ska anses svenska.
Min simpla fråga visar sig inte vara så enkel. En man säger till mig att man måste ha svenska värderingar. Vill man ha sharia är man inte svensk, säger han. Så ska vi inte ha det! Nej, i Sverige gäller svensk lag, konstaterar jag. Men om någon tycker annat så står det hen fritt att göra det. Det är också Sverige.
Eller vilka andra åsikter får man ha och inte ha som svensk? Vilja avskaffa monarkin? Återinföra morgonpsalm och tramporgel i skolan? Plädera för månggifte? Vem ska i så fall bestämma det?
En kvinna kliver fram. Hennes föräldrar är från Ungern, säger hon. Alltså är hon inte svensk även om hon är född och medborgare här. Dina barn då? frågar jag. Är inte heller de svenskar? Nej, det är de inte, säger hon. Ok, undrar jag, så i hur många generationer tillbaka måste man ha varit född i Sverige för att räknas som svensk?
Då griper en tredje man in, jag uppfattar honom som en av ledarna i kommunen, där nästan fyra av tio väljare röstar på SD. Jag måste förstå, säger han, att de är lokalpolitiker. Sådana där frågor får jag ta med Rickard Jomshof och andra på nationell nivå. Sedan börjar de att plocka ihop.
Min svenskhet har väldigt lite med Sverigedemokraternas svenskhet att göra. Faktum är att de flesta svenskars svenskhet har väldigt lite med Sverigedemokraternas svenskhet att göra. I den ofta citerade internationella World Values Survey sticker Sverige ut som extremt i synen på frågor om tillit, öppenhet, jämlikhet och tolerans.
När siffrorna bryts ner på inhemsk nivå skiljer Sverigedemokraterna ut sig som extrema eftersom de kraftigt avviker vad gäller just sådant som tillit och tolerans jämfört med andra partiers sympatisörer.
Så när Kent Ekeroth (SD) och hans åsiktsfränder i dagarna flippar ut om röstboskap och om vilka som är svenskar och inte, låt oss prata om värderingar. Det skulle inte vara så dumt om Sverigedemokraterna blev lite mer svenska av sig.