Resan till Piemonte
Betyg: 3
BIO. DRAMAKOMEDI. Sverige, 2026. Regi: Alexandra-Therese Keining. Med: Helena Bergström, Kajsa Ernst, Björn Kjellman, Kjell Bergqvist, Peter Dalle, Tommaso Basili, Federico Scribani. Åldersgräns: 7 år. Längd: 1.11.
Annika Gustafsson är filmkritiker på kultursidan.
Historier om kvinnor i pensionsåldern som lyssnar inåt, följer sina drömmar och tar ett skutt ut i det okända är rätt sällsynta på biorepertoaren. Filmaren Alexandra-Therese Keining gör därför en positiv insats med ”Resan till Piemonte”. Bakom sig har hon bland annat ”Älska mig!” samt ”Pojkarna” och fortsätter i det nya verket att arbeta utifrån en personlig vision på eget manus.
Eva (Helena Bergström), tidigare restaurangägare, och gamla väninnan Lena (Kajsa Ernst), ambitiös, outgiven feelgoodförfattare, med depressiv ex-make Bengt (Kjell Bergqvist) i släptåg, samt nyblivne pensionären, juristen Nico (Björn Kjellman) reser till italienska Piemonte och den egendom Eva ärvt efter en bror i förskingringen. De fyra tågluffade i ungdomen med sammansvetsad vänskap som följd.
Den nedgångna gården behöver kostsam renovering och visar sig turligt nog ha ett stort inkomstbringande tryffelbestånd i markerna. Vännerna vågar språnget och bestämmer sig för att förvalta Evas brors önskan. Populära dokumentären ”Tryffeljägarna i Piemonte” (2020) lurar lite i bakgrunden.
Inbäddat innehåll
Härlig matlagning, ljuvliga solnedgångar i höstfärger över vingårdarna i närheten och fantastiska drycker till varje måltid botar Bengts depression plus att han blir vän med tryffelhunden Sophia, faktiskt den charmigaste i hela sällskapet. Lena hittar en ny älskare. Men klichéerna, inklusive vissa fördomar kring det italienska visavi det svenska stör. De mer djupgående känslomässiga problemen filmen adresserar i början försvinner lite grann, eftersom en rafflande maffiasaga håller på att ta över och spolierar en del av den psykologiska trovärdigheten. Då räcker det inte riktigt att fixstjärnorna Bergström och Bergqvist ingår, även om de är rutinerade och alltid sevärda. Faktiskt blir de lite bortspelade av briljanta Kajsa Ernsts levnadsglada Lena.
Kombinationen drama/komedi är svår. När det som här även drar mot romcom blir det ännu besvärligare att balansera genrerna. Här övertygar inte Keining helt och hållet.
”Resan till Piemonte” är ingen pensionärsfilm, hävdade Helena Bergström nyligen i en DN-intervju, men den yngre publiken speglar sig knappast i dessa lite sköra, skäggiga mäns och starka 60-pluskvinnors värld. Självklart attraherar filmen främst de rätt många äldre biobesökarna när höstrusket drar in.