Vad händer när frågan om vem vi kan vara tillsammans med blir viktigare än vad vi faktiskt vill göra tillsammans?
Just nu ställs en liknande fråga i två helt olika sammanhang. I SVT:s dejtingprogram Gift vid första ögonkastet XL. diskuteras om två människor med olika värderingar kan bilda par. I svensk politik dras röda linjer för vilka partier som kan samarbeta med vilka. På ytan handlar det om helt olika saker. Men under den finns en gemensam fråga: Hur olika kan vi vara och ändå skapa något tillsammans?
I Gift vid första ögonkastet XL är det särskilt tydligt. Deltagarnas föreställningar om kön, jämställdhet och hur en partner bör bete sig väcker starka reaktioner. Det är lätt att fråga vad det är för fel på den andra personen. Forskningen intresserar sig mer för en annan fråga: Vilka normer gör vissa föreställningar om kärlek och relationer möjliga och begripliga?
Det är här begreppet kompatibilitet blir intressant. Att fundera över om två människor fungerar tillsammans kan verka självklart. Men kompatibilitet är inte samma sak som likhet. När kompatibilitet blir ett sätt att sortera människor riskerar relationen att förvandlas till ett test: Delar du mina värderingar? Lever du som jag? Passar du den person jag vill vara?
Det gäller inte bara kärleken.
Årets val i Sverige visar att kvinnor och män fortfarande röstar ganska olika. SVT:s vallokalsundersökning Valu visar ett växande avstånd mellan könen på höger–vänsterskalan sedan valet 2022, särskilt bland yngre: unga män identifierar sig oftare längre åt höger, medan unga kvinnor oftare identifierar sig längre åt vänster.
Det betyder inte att kvinnor och män är två politiska läger. Men det säger något om samtiden: värderingar och sätt att leva kan i allt högre grad bli markörer för vilka som känner samhörighet med varandra – och vilka som uppfattas som främmande.
Kanske är det därför den röda linjen har blivit så viktig. Den markerar inte bara var en person själv står, utan också vem den tycker sig höra ihop med.
Något liknande kan också hända i nära relationer. Människor söker ofta relationer som bekräftar deras självbild och den person de vill vara. Det ger frihet, men också en risk: att olikhet börjar uppfattas som ett problem i sig, snarare än som något som ibland måste förstås, förhandlas och hanteras.
Vår poäng är inte att alla olikheter ska överbryggas. Vissa skillnader handlar om makt, kontroll och begränsningar av den andres frihet och kan inte reduceras till en fråga om personlig smak. Men andra skillnader kan vara möjliga att leva med – kanske till och med nödvändiga för att relationer och samhällen inte ska bli slutna, där bara de som liknar varandra får plats.
Här möts också våra forskningsfält: studier av sexualitet, sexuell hälsa och nära relationer, och forskning om ungdom, identitet och samtidens normer och ideal. Från olika perspektiv undersöker vi samma problem: hur individuella val formas av samhälleliga föreställningar som ofta uppfattas som helt personliga. Kanske är det därför den mest intressanta frågan inte är vem som passar vem, utan vad som händer med människor i ett samhälle där de sorteras efter hur lika de är.
I kärlek liksom i politik är det lätt att dra en röd linje. Det svårare – och kanske ännu viktigare – är att förstå vad som finns på den andra sidan.
SKRIBENTERNA
Lotta Löfgren, professor i hälso- och samhällsstudier med inriktning sexologi på Malmö universitet
Niels Ulrik Sørensen, professor vid Center for ungdomsforskning på Aalborg universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.