Här tappade ja-sidan mark i ”spårvägsvalet”: Nåntuna sticker ut
Frågan om spårvägens vara eller icke vara levde hela vägen fram till valdagen. I de flesta valdistrikt längs den planerade sträckan är ja-sidan störst bland väljarna, men i sydöstra Uppsala går nej-sidan framåt.
Och ett område sticker ut.
– För mig blev spårvägen avgörande, säger Nåntunabon Laila Eriksson.
Den politiska ja-sidan (S, MP, V och L) är störst i alla distrikt längs med de planerade spårvägslinjerna, förutom i den sydöstra delen där nej-sidan (M, KD, SD och UP) går starkt framåt och blir störst.
Nåntuna – där det planeras för en spårvägsdepå – sticker ut. Här var skillnaden mellan hur invånarna röstade i kommunvalet och riksdagsvalet störst i Uppsala.
– I detta område finns det många väljare som påverkas av projektet, då passar partierna på att kampanja om den frågan i området, säger Michal Grahn, docent i statsvetenskap.
Var tredje röstar olika
Till riksdagen fick ja-sidan 47,1 procent av rösterna – att jämföra med 31,7 procent i kommunvalet.
– I Sverige är det ungefär 30 procent av väljarna som röstar på olika partier i de olika valen, säger Michal Grahn.
Nej-sidan, utan UP som inte kandiderar till riksdagen, gjorde nästintill det motsatta. De fick 37,9 procent i riksdagsvalet och 46 procent i det kommunvalet. Lägger man till UP på det senare blir siffran 49,1 procent.
I klippet ovan: Så röstade Uppsalas invånare som bor längs den inplanerade spårvägssträckan.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.