Efter ett jämnt val står Sverige inför en mycket oviss regeringsbildning. Men ett besked från väljarna var oerhört tydligt: en överväldigande majoritet av rösterna gick till partier som vill värna företagandet och behålla karensavdraget. Det bör väga tungt när partierna nu förhandlar. Att slopa karensen och lägga ytterligare bördor på dem som skapar jobben och får Sverige att växa är helt fel väg att gå.
Efter flera år av pandemi, inflation, energikris och geopolitisk osäkerhet är återhämtningen här. Företag som väntat med rekryteringar ser möjligheter att anställa. Nya idéer går från skiss till genomförande. Fler verksamheter och arbetstillfällen blir till. Sverige är på rätt väg.
Varje gång en företagare bestämmer sig för att ta in en ny medarbetare skapas möjligheter långt utanför det egna företaget. Någon får sitt första jobb. Någon kan flytta hemifrån. Någon får chansen att bygga en framtid. Fler kommer i arbete och ekonomin växer. Därför borde den centrala frågan för politiken vara hur vi får fler företag att våga ta nästa steg.
Mot den bakgrunden är förslaget att avskaffa karensavdraget svårt att förstå. För oss företagare är frågan om slopad karens inte vilket förslag som helst. Det riskerar att sätta stopp för nästa investering och nästa anställning. Den påverkar restaurangen som behöver bemanna varje arbetspass. Transportföretag som varje dag kör ut mat och apoteksvaror och taxiföretaget som hjälper till med färdtjänst och skolskjutsar. Elfirman som måste ha installatörer på plats på byggarbetsplatsen varje morgon. Ett slopat karensavdrag drabbar hotellet med fyra frukostvärdinnor, där chefen själv behöver täcka upp när en av dem inte dyker upp.
Men det påverkar också stora företag där ökad frånvaro innebär högre kostnader, produktionsstörningar och svårare planering. Ett slopat karensavdrag kommer att slå mot alla företag, litet som stort.
Vi vet vad som händer när karensen slopas, för Sverige har redan testat. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet skenade sjukfrånvaron och kostnaderna för både arbetsgivare och skattebetalare. Priset blev till slut så högt att systemet reformerades och karensen återinfördes. Nu kan Sverige vara på väg att upprepa misslyckandet. Som talesättet säger: definitionen av vansinne är att göra samma sak om och om igen, och förvänta sig ett annat utfall.
Vi vill bygga företag som växer och vi vill skapa arbetsplatser där personal vill stanna långsiktigt. Att ha en låg sjukfrånvaro ligger i varje företagares intresse. Våra medarbetare är den viktigaste resurs vi har. Vi vill att de ska vara friska, och självklart vill vi att de ska stanna hemma när de är sjuka.
Vi företagare står redan idag för sjuklönekostnaden 13 av de 14 första dagarna när en medarbetare blir sjuk, via arbetsgivaravgiften finansierar vi den allmänna svenska sjukförsäkringen och dessutom betalar vi ersättningar till de kollektivavtalade sjukförsäkringar som ger omfattande förmåner när en anställd blir sjuk.
Vi tar idag redan ett betydande ansvar, och det vill och ska vi göra. Det är en självklarhet att tryggheten ska finnas där när en medarbetare blir sjuk. Men lika självklart är att den självrisk som karensen utgör behövs för att hålla sjukförsäkringssystemet i balans. Att slopa karensavdraget innebär att den verklighet som företag möter blir svårare.
Försiktigheten vid nyrekryteringar kommer öka. Slutnotan för hela samhället kommer bli hög. Att med en axelryckning vältra över drastiska kostnadsökningar på företagen är oacceptabelt.
Sveriges välstånd skapas varje dag i företag av alla storlekar, i alla delar av landet och i alla branscher. Från den lokala restaurangen och hotellet på torget till större verksamheter som sysselsätter hundratals människor. Det Sverige behöver är en politik som stärker framtidstron för alla företag. En politik som jobbar med företagen, inte mot dem. Varje reform borde därför ställas mot en enkel fråga: stärker vi företagandets drivkrafter eller sätter vi upp nya hinder för dem som ser till att människor har ett jobb att gå till på morgonen?
Vad ett slopat karensavdrag leder till vet vi redan. Historien talar sitt tydliga språk. Att slopa karensen är ett dyrt experiment som gör det svårare för oss företag som skapar välståndet. Det räcker nu.
Pontus Frithiof, krögare och entreprenör
Johan Söör, vd First Camp
Malin Hedlund, vd Säters Snickerifabrik
Emma Unevik, vd Stockholms Städsystem AB
Joakim Graning, vd och ägare Westerqwarn Pub & Restaurang
Christer Brus, vd Västerås Distribution AB
Pernilla Samuelsson, vd Taxi Stockholm
Carina Eriksson, driver sju McDonald’s-restauranger i Östergötland
Magnus Wassén, äger och driver ICA Nära Norrviken
Alexander Wallin, ägare och drifts- och personalchef, Solgården
Kristin Orrestig, vd Svegro AB
Jonas Hedlund, vd Sandbäckens El och Ventilation
Katarina Lindahl, Hotellchef, Hotell Lappland
Mikael Nensén, General Manager, AIT
Anders Jonsson, vd Rototilt
Anne Ludvigson, vd Ludvig Svensson