När ”Fire Emblem: Three Houses” släpptes till Switch för cirka sju år sedan kändes det som att alla spelade det – och älskade det. Nintendo lyckades ta sina taktiska rollspel till en bredare publik, utan att tappa de mest inbitna fansen.
”Fire Emblem: Fortune’s Weave” till Switch 2 lånar många bra inslag från det och tar även serien framåt på flera sätt – men ibland några steg bakåt.
När jag börjar tröttna på vissa spelmoment redan efter tio timmar, i ett spel som tar minst 50 timmar att klara, är det något som osar katt.
Ett späckat schema
”Fire Emblem: Fortune’s Weave” kretsar kring ett stort gladiatorspel, där vinnaren utlovas att få sin allra största önskan uppfylld. Här väljer man mellan fyra karaktärer – pojken Cai, krigaren Dietrich, musikern Leda och drottningen Theodora.
Det unika med spelet är att du kan växla mellan de olika kampanjerna. Spelet uppmuntrar dock inte det, då du får bonus av att klara dem innan du går vidare. Den andra haken är att om du bara spelar som en, kan det ta mellan 45-50 timmar att nå eftertexterna. Ska du spela alla fyra innan slutet, blir det så klart längre.
Att ett spel är långt är inget problem i sig, men det blir det när en stor del av speltiden går ut på att utföra tråkiga sysslor.
Fantastiska strider – tråkig vardag
De taktiska striderna på ett rutnät är precis lika kul som tidigare, men det är allt runtomkring som drar ner på betyget.
”Fortune’s Weave” har ett system där tiden går när man utför olika handlingar mellan huvuduppdragen. Här får du välja hur du ska spendera dina dagar på bästa sätt, för att stärka dina karaktärer. Det finns ett enormt djup och jag förstår tanken, men det blir snabbt tjatigt att springa runt i staden eller på världskartan.
Dessutom är mycket av det väldigt tråkigt.
Allra värst är de uselt designade grottorna, där striderna istället påminner mer om ”Final Fantasy”. Det är som att utvecklarna själva har insett hur bedrövliga de är, då man faktiskt kan hoppa över dem med ett knapptryck.
Det finns något bra här, men för det mesta känns fritiden mest som ett nödvändigt ont du måste göra för att klara dig.
Många problem
”Fire Emblem: Fortune’s Weave” är bra och jag kommer fortsätta traggla mig igenom det, för bakom allt mög döljer sig ett välgjort strategispel – precis som alltid.
Speldesignen är dock tyvärr som den är, vilket ofta blir en utdragen att göra-lista, mellan de riktigt bra delarna. Det gör även att det tar tid innan den faktiskt spännande berättelsen drar igång.
Det finns ambitioner att göra något djupt här, men det når inte hela vägen.
Jag är inte alls lika betuttad i ”Fortune’s Weave” som jag och många andra var för sju år sedan när ”Three Houses” släpptes, men ett dåligt spel är det inte.