Sveriges förmodat nästa statsminister Magdalena Andersson medverkar i internationellt ansedda Politico, i en intervju som gjordes på valdagen och publicerades på onsdagen. Med ett självförtroende som inte signalerar att hennes tänkta koalitionspartner varken då eller nu ens vill sätta sig vid ett gemensamt förhandlingsbord, presenterar hon i brottstycken den utrikesagenda som hon knappast delade med väljarna under valrörelsen.
En nyckelmening fångar tonläget:
”Jag vill att min regering ska vara aktiv på den globala scenen. Sverige är tillbaka.”
Gott så, om det inte vore för att hon till detta kopplar en kritik av att den nuvarande svenska statsministern under de senaste åren har fokuserat för mycket på Baltikum och struntat i ”globala syd”.
Möjligen menar Andersson att Kristersson har fokuserat för mycket på Östersjöregionen – ordet som används är ”the Baltic region” – men det är illa nog. Det är inte ett dåligt tonläge. Det är total tondövhet.
Under dessa år har det pågått ett fullskaligt krig i detta svenska närområde. Östersjöregionen rymmer våra närmaste allierade och oss själva, och särskilt Baltikum hotas att när som helst drabbas av Rysslands accelererande aggression. Man måste ha levt under en sten i fyra år om man inte fattar att detta är en av den svenska statsministerns absolut viktigaste prioriteringar.
”Det är inte ett dåligt tonläge. Det är total tondövhet.”
Tyvärr sker uttalandet mot bakgrund av att Andersson återkommande har visat brist på omdöme i dessa sammanhang. Och att hennes parti visar större beslutsamhet i talepunkter än i handling.
I sammanhanget kan påminnas om att S i åratal avfärdade ett svenskt Natomedlemskap med argumentet att det var något som fick lösas om det mot förmodan blev nödvändigt. När det till slut blev just nödvändigt blev processen därför onödigt stressig, kostsam och riskabel. Nu har S upprepat samma misstag i regeringsprocessen. Magdalena Andersson och S borde ha ägnat de senaste åren åt att få ihop sitt underlag. Eftersom så inte skett kan den kommande tiden bli onödigt stressig och riskabel för Sverige.
Magdalena Andersson måste få en seriös chans att få ihop en regering. Om hon lyckas måste hon få en seriös chans att styra Sverige i ett svårt läge. Men då måste hon börja visa att hon är seriös för uppgiften.