Nu har Sverige gått in i en ny mandatperiod efter en intensiv valrörelse och slutligen ett val. Även om regeringsbildningen kommer att ta tid finns det frågor vi vill adressera. Sverige är en del av en orolig omvärld och arbetet med beredskap behöver intensifieras av den blivande regeringen, oavsett vilket eller vilka partier som kommer att ingå i den.
Just nu pågår Beredskapsveckan och våra organisationer kan konstatera att trots att ett omfattande arbete görs för att stärka Sveriges beredskap och trots involvering av otaliga myndigheter och organisationer, lyser rehabiliteringsfrågorna med sin frånvaro i de styrande regelverken.
I somras genomförde våra organisationer ett omfattande rundabordssamtal med över 30 deltagare från vårdprofessioner, myndigheter, politiken på regional och nationell nivå, funktionsrätts- och seniororganisationer, fackliga organisationer, universitet och lärosäten och forskare och experter om rehabiliteringens roll i det svenska beredskapsarbetet.
När människor kan återfå eller bibehålla sin funktionsförmåga stärks deras möjligheter att klara vardagen, arbeta och bidra i samhällsviktiga funktioner
Deltagarna beskrev samma grundläggande problem och samma behov av förändring. Om rehabilitering uteblir riskerar människor bestående funktionsnedsättningar, förlorad självständighet och försämrade möjligheter att återgå till arbete, studier och vardagsliv. För personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan avbrott i rehabiliteringen leda till försämrad hälsa och ökade behov av vård, omsorg och stöd.
Rehabilitering är en förutsättning för att hela vårdkedjan ska fungera. När rehabilitering integreras i vården kan patienter gå vidare från akut och specialiserad vård, samtidigt som resurser och vårdplatser frigörs för nya skadade och sjuka.
När människor kan återfå eller bibehålla sin funktionsförmåga stärks deras möjligheter att klara vardagen, arbeta och bidra i samhällsviktiga funktioner. Samtidigt minskar behovet av andra vård- och stödinsatser. Rehabilitering behöver börja betraktas som en del av både totalförsvaret och totalförsvarsekonomin.
Olika genomslag
Den nyligen antagna nationella strategin för rehabilitering och habilitering ger ytterligare stöd för detta. Beredskap är en uttrycklig del av strategin och nästa steg måste vara att säkerställa att strategins inriktning får ett tydligt och konsekvent genomslag i regelverk, styrning, planering och praktiskt beredskapsarbete.
Så länge rehabilitering och habilitering inte tydligt framgår i de styrande regelverken finns en risk att områdena prioriteras olika och får olika genomslag mellan kommuner, regioner och verksamheter.
Neuroförbundet, Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter uppmanar därför nästa regering att:
– Säkerställ delaktighet och tillgänglighet i hela beredskapsarbetet
– Säkerställ att rehabilitering, habilitering och hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens beredskap
– Säkerställ en robust hjälpmedelsförsörjning
– Integrera rehabiliteringskompetens i beredskapsarbetet på alla nivåer
– Säkerställ kompetensförsörjningen inom det civila försvaret
Dessa krav har vi också utvecklat i en skrivelse till relevanta myndigheter. Sverige har inte råd att bygga en beredskap där rehabilitering, habilitering och hjälpmedel hanteras som frågor som kan lösas först när de mest akuta insatserna är genomförda. Det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i kris eller krig.
Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Eva Helmersson, förbundsordförande Neuroförbundet
Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna