Knappt hade den nya arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) som tillträdde i fjol hunnit installera sig, innan han öppet kritiserade Tidöregeringens planer på att ytterligare höja lönekravet för arbetskraftsinvandring (DN 18/8 2025).
På bordet då låg en höjning från 80 till 100 procent av medianlönen för att kunna få arbetstillstånd, och Arbetsförmedlingen hade just tagit fram en lista med förslag på bristyrken att undanta från kravet, 152 stycken.
“Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige”, varnade Britz.
Och nog visste han vad han talade om; innan han blev minister hade han haft flera chefsjobb på Svenskt Näringsliv och förstod precis hur skadlig en sådan reform skulle vara för svenska företag. Några månader senare kunde regeringen och SD enas om att en höjning till 90 procent av medianlönen fick räcka.
“En bra reform för Sverige”, skrev Britz på X i ett försök att övertyga liberala väljare, och kanske även sig själv.
Den 1 juni i år trädde så det höjda lönekravet i kraft. 34 470 kronor måste den som vill få arbetstillstånd i Sverige tjäna, med vissa undantag. Hur man än vrider och vänder på det är det inte bra för Sverige.
Det tycker inte heller Svenskt Näringsliv. När arbetsgivarorganisationen i måndags inledde den så kallade “Tillväxtveckan” med att presentera sin tillväxtagenda handlade den första punkten om att förbättra företagens tillgång till personal med relevant kompetens, bland annat genom att ersätta dagens lönekrav med en kollektivavtalsenlig miniminivå.
”Men det här är inte bara det att det ska finnas folk, i norra eller södra Sverige, utan vi behöver ju folk från i stort sett hela världen för att kunna matcha upp över huvud taget”, sade Svenskt Näringslivs vice vd Catharina Elmsäter Svärd.
Svenska företag uppger att kompetensbrist är deras enskilt största hinder för tillväxt idag. I förlängningen gör det hela Sverige fattigare.
Regeringen har motiverat beslutet om lönekravet med att Sverige ska prioritera högkvalificerad arbetskraft. Fast enskilda företag har förstås själva bättre koll på vem de behöver rekrytera än vad staten har.
Britz lyckades på sin höjd med lite skademinimering – de tilltänkta 100 procenten av medianlönen blev 90 procent. Nästa regering måste prioritera att få ner lönekravet till betydligt lägre nivåer än så. Annars är lägre tillväxt och ännu fler utvisningar av arbetande människor att vänta.